Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litfceraturaiimälan.
153
För detta ändamål framhålles å ena sidan naturvetenskapens
ovisshet, och å andra sidan lemnas möjligheten öppen, att dagar i
skapelsehistorien i Genesis betyda kortare eller längre perioder. Med
säkerhet gäller detta om den sjunde dagen. Apologetiska
sammanjämkningsförsök äro det bästa medel att uppväcka tvifvel och gör
skriftauktoriteten beroende af naturforskningen. Fehr säger sid.
168 f. följande: »Att Gud har skapat världen, är en trons tanke,
som af den vetenskapliga forskningen hvarken kan bevisas eller
kullslås. Däremot är frågan om världens naturliga (»fysikaliska»)
uppkomst intet föremål för den religiösa betraktelsen (»tron»), utan
tillhör den vetenskapliga forskningen. *). Bibelns båda
skapelseberättelser (1 Mos. 1: 1—2, 4 och 2: 5—2: 24) innehålla följande
religiösa tankar: Icke materien, utan anden är det ursprungliga;
icke af sig själf har den förra sin tillvaro, utan af Gud» o. s. v.
Författarens teologiska ståndpunkt såsom Eitschls lärjunge
uttalas med klara ord, (ex. sid. 133 not). Ritschl är ett namn,
som ännu en tid skall skrämma många, tills kyrkan hunnit
tillgodogöra sig hans^epokgörande insats i dess teologiska arbete och på samma
gång klart, utan fanatism, sett och sålunda förmått öfvervinna hans
fel. Det kan därför ej sakna sitt berättigande att påpeka trenne
punkter, i hvilka d:r Fehr är Eitschls lärjunge. l:o Jesus Kristus
är allena källan till den kristna gudsuppenbarelsen. »Alla den
kristna trons utsagor om hvad Gud i sig själf är, äro således i
grunden ingenting annat än uttryck för hvad vi genom Kristus lärt
känna Gud vara för oss» (47 jfr. 166, 167 m. fl.). 2:o
Frälsningens verklighet kan aldrig ledas i logiskt bevis. »Korsets
hemlighet», den lidande kärlekens hemlighet vore ingen hemlighet längre,
om den genom skolmästrande vishet läte sig afslöja för det
reflekterande förståndet; nej, denna hemlighet kan såsom sådan aldrig
på denna väg utgrundas; endast af det ödmjukt troende hjärtat skall
den erfaras och tillbedjas, (sid. 208 på tal om den kyrkliga
försoningsläran). 3:o Konsekvent och hänsynslös tillämpning af
reformationens trosbegrepp (sid. 164 ff. m. fl.). Att förf. emellertid ej
försmår det goda, från hvad håll det än kommer, visa följande namn
på i boken citerade auktorer: Augustinus, Hegel, Goethe, Herder,
Schleiermacher, Kierkegaard, Geijer, Euneberg, Max Müller, J. Weiss,
Bornemann, Th. och Ad. Harnack, Zahn, v. Zezschvitz, Wuttke,
Wendt, Eothe m. fl.
Det ligger i sakens natur, att ett arbete med detta rika
innehåll skall på många punkter gifva plats för afvikande teologiska
*) Hos Ullman finnes antydning om ett liknande betraktelsesätt,
men det genomföres ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
