Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Skolan och bibelkritiken.
bibeln och bibeln är Guds ord»-— det är okritiskt och
ohållbart.
Så okritiska äro vi emellertid icke — hafva väl
knappt någonsin varit det i praktiken, om också
stundom teorin har formulerats så, att den bort medföra
liknande resonnemang. Det slår icke fel, att hvarje
bibelläsare, som läser med förstånd och religiöst sinne,
öfvar kritik, framför allt religiös och moralisk kritik,
vid sin läsning, det må nu ske helt omedvetet. Hvarenda
en, som något tänker och något känner saken, gör
skillnad t. ex. på Esters bok och Mattei evangelium, om det
också blott visar sig däri, att hon till sin uppbyggelse
hällre läser det senare än det förra. Den som icke kan
göra en sådan skillnad förstår alis icke bibeln. Men
redan detta »åtskiljande» är »bibelkritik» — det kan
icke hjälpas. Frågan är blott den, huru långt man vill
gå i sitt kritiska bedömande.
Den förståndiga bibelläsaren — såsom en sådan
räknar jag just den som tänker religiöst, då han läser
bibeln — stöter nog, äfven om han läser aldrig så
enfaldigt i uppbyggeisens intresse på ställen t. ex. i gamla
testamentet, t. o. m. i de kära psalmerna, som han icke
kan religiöst tillegna sig. Jag hörde en sådan säga om
en psalm: »där finnes så mycket själfberöm». Det var
nog hvad Delitzsch kallar »das an Selbstgerechtigkeit
streifende sittliche Selbstgefühl», som den citerade
personen mött. Och för detta är den utprägladt Paulinskt
tänkande kristne ganska finkänslig. Naturligen beror
mycket på den utveckling, individens religiösa
medvetande fått. En Cromwells soldat kunde nog af allt hjärta
tillägna sig den 109 psalmen, när han bad mot konung
Carls anhängare. Men vi få nog erkänna, att dessa
förbannelser icke anstå en kristen, ehuru de stå i en
»inspirerad» psalm »af David», och således okritiskt
taget skulle vara Gud behagliga.
Vi måste alldeles nödvändigt för att gifva bibeln
rätt öfva inombiblisk kritik, nytestamentlig kritik öfver
gamla testamentet, kristlig kritik öfver det religiösa
förberedelsestadiet i gamla förbundet. Och det må än
en gång upprepas, att kyrkan nog alltid ändå från
sin begynnelse så gjort, ehuru olika skarpt och olika
lyckligt under olika tider. Så länge det
»alegori-ska» tolkningssättet hade burskap, hade man den ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
