Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Skolan och bibelkritiken.
vogheten mot bibelkritiken från de troendes sida ofta
kommer af den instinktmässiga känslan, att det i
grunden är en främmande religiös åskådning som ligger
bakom kritiken. Äfven om denna olika religiösa
åskådning endast yttrar sig i kritikens profana och
pietets-lösa form, låter den icke dölja sig. Och det är ej lönt,
då det gäller behandlingen af religionens föremål, att
begära eller söka prestera en sådan »objektivitet», som
gör den personliga stämningen likgiltig. I den
stundom halft frivola öfversittartonen en del kritici bruka,
hafva de att söka en grund till motstånd äfven mot
sådant som är berättigadt. Församlingsmedlemmarne
stötas tillbaka af det profana äfven på professorsstolarne.
Enhvar »troende» har rätt att känna herrar kritici på
pulsen för att möjligen få klart för sig hur hjärtat slår.
Kyrkans »menige» hafva rätt däri att icke låta något
katederpåfvedöme uppväxa. Det är åtminstone på
religionens område ett dåligt sätt att, såsom stundom sker,
räkna upp tjugu författare som auktoriteter och säga:
om du vill, att jag skall uppräkna tjugu till så kan jag
— och jag har läst allesamman. Det smakar för starkt
af auktoritetskraf och väcker den slumrande
»protestantismen» till lif.
Vi hafva förvisso också lekmännens rätt att bilda
oss en mening om själfva forskningsmetoden. Den har
alltid en viss tidlig, nationell och individuell karakter,
som också inverkar på resultatet. Mig synes i nu
ifrågavarande fall rent af den omständigheten, att kritiken
väsentligen uppväxt på Tysklands mark, gifva den en
specifikt nationell prägel, som gör, att dess tankegång
icke verkar öfvertygande på den som icke är tysk och
icke blifvit det genom exklusivt teologisk uppfostran. Det
synes i »det stora fäderneslandet» ofta bli mycket stora
resultat af skäligen små premisser. En tysk lärd
behöfver blott se en molntapp på himmelen, så ser han vädret
för flere dar. Får han ett idéfrö, så gör han däraf en
hel bok eller en hel litteratur, om han får lefva länge
nog. På Hegels tid kallades det visst att konstruera;
det anses nu ej vara det rätta tänkandet, men Hegel
sitter nog fortfarande i tysken. Vi andra, som icke sågo
molntappen och icke anammade idéfröet i oss, blifva icke
lika starkt påverkade af boken och litteraturen. Och vi
behöfva ej tituleras obskuranter för det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
