Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Skolan och bibelkritiken.
vara en black om foten, då det gäller att komma framåt
på sanningens väg.
Men dessa hafva vid sin sida andra: sådana, som
själfva stå i en inre strid om hvad som är sanning —
en strid, föranledd eller åtminstone skärpt genom
inflytelse af de kritiska åsikterna om bibeln. Dessas
ställning är svår — både om de af bristande insikt sakna
nödiga resurser att bilda sig en personlig åskådning
och om de af praktiska skäl stå i »tvifvel». Deras
ställning i skolan kunde möjligen tänkas bli densamma som
en och annan prästs inom kyrkan — sådan, att
samvetet drifver dem ut. Och de göra otvifvelaktigt rätt i
att lämna sin plats eller sitt läroämne. Det är icke
godt att leda andra, då man själf famlar efter stöd.
Men det är mycket möjligt, att skolan och
kristendomsundervisningen på det sättet förlorar en god kraft. Ty
det behöfves sådana ledare, som själfva genomgått de
inre kriserna. Utan tvifvel skall en »tviflare», i samma
mån som hans eget sanningssökande och tvifvel äro af
det äkta, sedliga slaget, genom att meddela hvad han
kan, verka mera gagnande än hans positive broder, som
ingenting behöfver tro och därför ingenting betviflar
eller betviflar allt hur det faller sig. Detta sökande
tvifvel är nog alltid blott ett öfvergångsstadium. Jag
hyser föröfrigt den öfvertygelsen, att om ynglingarne
på skolbänken en gång finge en liten inblick i sin
»ofärdige» lärares kamp om sanningen, det ej skulle vara
så farligt som det vore ovanligt. Lärarne äro nog
annars eller vilja åtminstone i ynglingarnes ögon vara
fullt färdiga med allting — afslutade
utvecklingsprodukter.
Emellertid skola många framhålla den gamla
regeln : du får tiga med sanningen. Äfven om en sak är
sann, behöfver den icke uttalas; ja, den får icke uttalas,
om klokheten eller rättare kärleken så fordrar. Detta
kunde man tänka sig tillämpadt på bibelkritikens
sanningar. Man har då, ehuru af annan grund, kommit
till ungefär samma praktiska resultat, som den, hvilken
anser, att bibelkritiken såsom ett ondt bör tigas ihjäl.
En sådan säger måhända: Det är icke klokt att
väcka ungdomens kritiska tankar. Framför allt icke att
väcka dylika tankar gentemot den högsta af alla
»auktoriteter», bibeln. Härvid kan ej utan skäl hänvisas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
