Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Skolan och bibelkritiken.
ingen teolog af någon befogenhet betviflat »äktheten»
af fyra Paulinska bref. Detta lilla var mig af
ovärderligt stöd i min »privata» bibelkritik. Redan däri hade
jag det tillräckliga vapnet mot alla sådana
godtköps-uttalanden, som åtminstone då voro gängse, t. ex. att
alltsammans som stod i bibeln vore senare uppdiktade
prästhistorier, att ingen med full säkerhet visste ens om
Kristus eller Paulus funnits o. d. Jag tror, att man
ännu, särdeles i de okunniga ungherrekretsarne,
begagnar sådant Bauernfängerei för att få folk att tro, att
hela kristendomen vore nonsens. Och ännu någon
gång höres t. o. m. från akademiskt håll den
meningen uttalas, att man historiskt vet så godt som
ingenting om Jesus af Nasaret. Emot sådana rama
enfaldigheter är det nog att en gång för alla hafva fått
klart för sig hvad kritiken har konstaterat såsom
obestridligt faktum för alla omdömesgilla. Det är bättre
att hafva en grund af mindre omfång men fast, än en
vidlyftig, men osäker, då man bygger sitt hus. German
skolynglingen en sådan grund i hans elementära
teologiska vetande, så kan han måhända få lust att bygga
vidare, äfven om han icke går den teologiska vägen.
Det utöfvar på ungdomen, som till själfva sin
naturanläggning är hvad man med ett missbrukadt ord kallar
frisinnad, ett gynnsamt inflytande, om läraren är en
person, som förmår förena ungdomligt frisinne och manlig
tro. En sådan personlighet verkar befriande och förmår
kanske för hela lifvet gifva det oskattbara intrycket af
att den sanna friheten är friheten i tro på Kristus. Den
som i ord och exempel visar, att man ej behöfver för
att vara kristen fasthålla något, som strider mot det
naturliga sanningskrafvet, verkar på ett helt annat sätt,
än den som säger, att man ej skall undersöka utan »lyda»
och kallar denna lydnad för tro. Denne senare ger
närihg åt den allmänna åsikten, att tro är ett förståndets
slafveri under påtvungen lära och motsatt friheten.
Men till den- sanna, manligt mogna och verkligt
frisinnade tro, som anstår en lärare, hör också den
oförbehållsamma aktningen för uppriktjg kristlig tro, äfven
där denna möjligen kan vara förenad med trångsynthet
eller bristande kritik i den teoretiska uppfattningen. Det
är egentligen en pojkaktig ståndpunkt, om man ej kan
låta bli att nedsättande och kanske hånfullt tala om gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
