- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1895 /
255

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

255 Skolan och bibelkritiken.



maldags enfald och dylikt. Ty det är dock1 ofta så, att
dessa kritici, som se ned på fars och mors och gångna
tiders okritiska enfald, i själfva verket icke äro värda
att lösa skorennnarae på dem de kritisera. Är det
nödvändigt att så mycket som möjligt gifva ynglingarna
det intrycket, att de icke stå öfverst på sanningens
tempeltinnar, och därigenom hindra deras ungdomliga
öfver-sittareanlag att utvecklas, så blir den lärare, som själf
intar en såda öfversittareståndpunkt ett sannt skadedjur
i skolan. Nej, i stället må man1 både direkt och indirekt
försöka inplanta i ungdomen den sanningen, att litet
»kritik», litet förståndsmässig undersökning kan man
lära hvem som hälst, som har någorlunda hufvud, men
att vinna så mycket som ett senapsfrd af verklig tro,
det är större — det är en hjärtats seger inför lefvande
Gud. -— Lär aldrig en yngling att känna sig öfverlägsen
sin troende moder, i fall han är lycklig nog att äga
en sådan.

En lärare, som vunnit sina lärjungars förtroende
därigenom, att dc tydligen kunnat se hans själsintresse
för dem, skall kunna i våra i mer än en mening
kritiska tider gifva sina lärjungar goda råd för framtiden.
Man vet ju alltför väl, att den unge studenten icke
gärna kan vara »mogen» i sin religiösa öfvertygelse.
Det behöfver man ej häller i minsta mån dölja för
ynglingen. Man bör öppet förbereda honom på
möjligheten af kommande strid mellan tvifvel och tro och gifva
honom handledning med tanken på denna strid. Alla
gängse medel, som brukas såsom ett slags preventiver
för att förekomma tviflet, äro icke tillräckliga.
Allvarliga förmaningar att blifva trogen en inplantad
läroåskådning äro af tvifvelaktigt värde, då det gäller att
skydda för tvifvel. Däremot må gärna den
förmaningen kraftigt ställas till dem, att aldrig på någon punkt
blifva likgiltiga för sanningen. Att söka för framtiden
binda den unge under samma personliga auktoritet som
läraren möjligen vunnit under skoltiden, är vanskligt och
väcker ofta en lust till emancipation. Däremot kan
aldrig den allvarlige lärarens personliga bekännelse, hans
varnande råd vara annat än till gagn.

I stället för att inprägla i lärjungen, att det i tron
gäller »allt eller intet» — hela läran, kyrkoläran,
»bibelläran» eller också ingenting, är det bättre att såsom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1895/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free