- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1895 /
261

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261 Undervisningsprofven inför Göteborgs läraresällskap.

d. v. s. ålägger några af den bortavarandes medlärare att
ställföreträda denne; men oafsedt den understundom
rätt betungande ökning i arbete, som sålunda kommer
på dessa senares lott, så är detta vikarierande för
lärjungarne af högst problematisk nytta, ja, faktiskt ligger
undervisningen rent af nere.

Det kan sålunda med fog påstås, att genom
profven undervisningen förryckes ej blott vid stiftsläroverken
utan äfven vid andra. För min åsikt härutinnan är jag
i tillfälle att åberopa läroverkskomitérade, hvilka såsom
afsevärda företräden hos den af dem föreslagna nya
anordningen framhålla följande: »Lärjungarne vid
stiftsstädernas läroverk, som nu oupphörligt störas i sin
läsning, dels därigenom att de måste närvara vid profven,
dels emedan de lärare, af hvilka de skulle undervisas,
äro upptagna som bisittare vid desamma, skulle lättare
medhinna sina kurser. Undervisningen äfven vid öfriga
läroverk skulle blifva jämnare, då tjänstledighet för profs
afläggande ej längre behöfde meddelas de lärare vid
desamma, som vore under ansökning till lärarebefattning.»

Detta om de för läroverkens undervisning menliga
verkningarne af lärarepröfven.

Men detta är blott en sida af saken. Vida mera
graverande äro de anmärkningar, som kunna riktas mot
profinstitutionen, om den betraktas ur den profvandes
egen synpunkt samt med hänsyn till det sätt, hvarpå
den fyller sitt ändamål.

Det är icke så sällan man inom skolkretsar kan fä
höra uttryck sådana som dessa: Kand. Y. har på sista
tidén »pröfvat upp sig», så att hans befordran’ ej torde
låta länge vänta på sig, eller: D:r Z. är visserligen en
utmärkt god lärare, men han är ingen »profkarl»,
hvarför det ligger i vida fältet, när han kan få fast plats.

Dylika yttranden innebära tydligen, såsom jag ock
strax skall visa, att profveriet är en alldeles speciell
konst. Såsom sådan kräfver densamma ock, för nödig
färdighets vinnande, trägen öfning. Profveriet är en
sport, hvari man måste tränas för att bli, hvad man
kallar en »skarp profvare». Erfarenheten visar också,
att ju flitigare man profvar, desto snabbare vinnes
befordran. På detta sätt tillbringar visserligen mången
extraordinarie ett lif fullt af »pröfningar», men utan
kamp vinnes ingen krona. Så länge betyg öfver aflagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1895/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free