Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335 Moderna reformplaner på kristendomsundervisningens område.
om den grundläggning för ämnet, som ens under de
i allmänhet gynsammaste förhållanden kan bibringas i
de lägsta klasserna. Men detta är ej det värsta. Förf.
säger sig icke kunna nog varmt rekommendera
läroboken på grund af »dess rätta syn på de ting, som i
densamma förhandlas». Här, ärade författare, är det våra
vägar skiljas! Saken är just den: han har icke den
rätta syn på tingen. Jag tror mig känna de vigtigaste
resultaten af den »bibelforskning», för hvilken äfven
Lie. Fries är en framstående representant. Och jag
bekänner af min innersta öfvertygelse: inför den
»forskningen» håller jag det för en ära att anses föråldrad i
min åskådning och skall fortfarande, med klar
kännedom om den moderna kritikens föregifna resultat,
bibringa ungdomen den »syn på tingen», hvilken vår
unge författare dristar stämpla som antiqverad. Jag
upprepar och betonar : föregifna resultat. Ty det är
icke sannt, att t. ex. Köstlins för öfrigt i många
stycken förtjenstfulla lärobok eller Fries »Israels historia»
äro uttryck för den verkliga vetenskapens fastslagna och
oomtvistliga resultat. Jag påminner Hr Fries om några
nyligen uttalade ord af hans forne lärare. Professor W.
Rudin säger i ett »Uttalande» i Kyrklig Tidskrift: » I
vetenskapens namn protesterar jag mot alt vetenskaplig eller
ovetenskaplig tvärsäkerhet på detta så vanskliga område».
Och Professor O. F. Myrberg säger i sista häftet af
Bibelforskaren för 1894: » Sjelf bär denna
gammaltestamentliga kriticism icke inom sig mera löfte om lif, än
den Straussiska och Baurska Tübinger skolans kritik aj
Nya Testamentet, hvilken numera allmänt betraktas
såsom en öfvervunnen ståndpunkt/»
Alltså: vår författares tankar om skolundervisningen
i biblisk historia måste vi anse mycket omogna. At
vår ungdom skall gifvas det fullödigt bepröfvade, icke
alster af vetenskapliga hypoteser. I den mån de
mognade frukterna af en verkligt haltfull, från den kristna
trons grund uppvuxen vetenskaps säkra forskningar ingå
i det kyrkliga medvetandet, skola de ock förvisso komma
skolundervisningen till godo. Ordandet om
vetenskaplighet är icke detsamma som vetenskapen sjelf.
Författaren säger till sist, att ett genomförande af
hans »reformer» skulle kunna göras utan att någon
»rubbning af den tradionella dogmatikens satser behöfde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
