- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1895 /
514

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

Litteratur anmälan.

det »ej kan uppfattas genom do yttre sinnena» (sid. 5), hur kan
man då med forfine tala om »det sinnliga förståndet», och borde
ej af dem allt medvetandets innehåll (sålunda ej blott det i
reell bemärkelse förnuftiga) betecknas såsom »osinnligt» (sid. 47)?
Invändes att »yttre sinnen» ej mä fattas = de s. k. yttre sinnenas
kroppsliga organer, utan att man afsett de motsvarande själiska
sidorna, så må anmärkas att en dylik förklaring varit högeligen af
nöden i läroboken själf, men vidare att vitalsinnets innehåll då i
alla händelser skulle räknas som osinnligt.

Den nu berörda oklarheten (jfr f. öfr. ofvan om »rationell»
och »empirisk») och därmed följande inkonsekventa och
motsägelsefulla användning af termerna »sinnlig» och »osinnlig» röjer sig på
ett eklatant sätt vid den allmänna karakteristiken af de psykologiska
grundförmögenheterna. Under mom. 1 sidd. 24—25 säges där:
»Själen framträder närmast såsom mottagande en mångfald af
intryck från den yttre världen genom sinnes verktygen. Därvid
förhåller sig själen ej passiv utan omsätter ett mottaget sinnligt
intryck till en inre bild eller förnimmelse. Förnimmelsen innebär
sålunda, att något motsättes själen eller ’subjektet’, och detta, som
motsättes subjektet, kalla vi ’objekt’». Detta är tydligen en för
trång karakteristik, träffar endast det sinnliga förnimmandet och af
detta egentligen allenast de omedelbara åskådningarnas funktioner.
Att ej en blott exemplifikation föreligger, därom upplyser såväl det
allmänna sammanhanget för ifrågavarande skildring som ock den
uttryckliga bestämningen sid. 26: »Med förnimmelser förstås sådana
själsfunktioner, hvilka innebära människans bestämdhet af objekt
(’sinnesintryck’)». Hur man här sedan kan vid indelning och
underindelning såsom species af förnimmelser upptaga »begrepp» sämt
»föreställningar», är ofattligt. Än mindre medgifva naturligtvis
sådana allmänna bestämningar, att man längre fram — låt vara i
snöplig korthet på summa en trycksida — kan tala om »förnuftiga
förnimmelser», hvilka skola framträda »dels såsom föreställningar
(’åskådningar’) och dels såsom begrepp» (sid. 46). Här frapperar
identifikationen af föreställningar och åskådningar (enligt sid. 26
äro föreställningar = representativa, ej = omedelbara åskådningar
och sålunda ej heller = åskådningar utan närmare bestämning)
och lemnar oss i beklaglig ovisshet om huruvida det existerar ett
omedelbart förnuftigt förnimmande. Och denna ovisshet skingras
icke genom den i en anmärkning sid. 47 antydda distinktionen
mellan »förnuft» och »förstånd», hvarvid innehållets synpunkt
framhålles såsom utmärkande for det förra, formens för det senare. I
texten ofvan samma sida säges nämligen: »Förnuftet åter» —
motsats det sinnliga förståndet — »söker de yttersta grunderna för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1895/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free