Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51(3
Litteraturanmälan.
kraft och fantasi åt? Sålunda befinnes att man för den produktiva
bildkraftens allmänna karakteristik användt det för dess estetiska
species utmärkande. För öfrigt är det icke så noga med den
postulerade skillnaden mellan »bildkraften», som väl skulle anses
elementär, och »fantasien», som benämnes en »komplicerad form af
föreställningsliv-. Eller betecknar ej själfva indelningen i former af
estetisk, resp. teoretisk och praktisk karakter eo ipso ett ingående
på de komplicerade formerna? Är månne den »vetenskapliga
divinationen» eller ett »uppfinnaregeni» en elementär form af bildkraft,
blott produktiv bildkraft och ej mer?
Sid. 43 expliceras »schema» såsom »allmänföreställning», men
enligt de bestämningar, som angifvits sid. 26 äro alla former af
föreställningslif åskådningar och alla åskådningar »individuella
förnimmelser eller uppfattning af enskilda föremål.» Huru förena det
ena med det andra? En känsla häraf röja förf:ne. De förklara att
»någon tydlig (kurs. af rec.) bild af ett allmänt träd kunna vi
emellertid icke förskaffa oss, ty då vi söka att framkalla en sådan bild
blir den alltid mer eller mindre individuell». Men en mindre
tydlig bild af ett allmänt kunna vi ju ändock förskaffa oss, öller hur?
Endast måste man observera att »ju större omfång ett slägte har,
desto omöjligare är det att få någon allmänbild». När förfme sid.
44 förklara: »med förkastande af benämningen »allmänbild» har
man därför ansett, att schemat utgöres af en oscillerande bildgrupp
etc.», har detta också nästan en anstrykning af illa dold reservativo
mentalis. Hvadan detta? Om konsekvens i tänkandet låge för:ne
om hjärtat, hade de ock att utan tvekan fatta position och hade ej
genast explicerat med motsägande bestämningar.
Enligt sid. 28 har*man att vid sensationen jämte kvalitet
och intensitet äfven märka en viss dess känsloton och sid. 56
be-kräftar: »sensationerna hafva, såsom vi sett, alltid en känslosida
(’känslotonen’)». Samma ståndpunkt, dessutom utsträckt till allt hvad
förnimmelser heter, synes innehållen sid. 56 och de första satserna
af § 9 (sid. 47). Men huru härmed förena den omedelbara
fortsättningen till senast åsyftade ställe? Där säges: »förnimmelsen af
en färg behöfver i och för sig hvarken medföra lust eller olust. Men
om den gör det, så skiljer jag emellan själfva, sensationen och den
därmed följande behagliga eller obehagliga känslotonen», hvari
känslotonens beledsagande tydligen framställes såsom något mer eller
mindre tillfälligt.
Sid. 49 heter det: »de ideella känslorna åter indelas efter
arten af de förnimmelser, som framkalla dem, i intellektuella,
estetiska, etiska och religiösa», men följande sida förklaras att de etiska
känslorna »anknyta sig till vår vilja och våra handlingar» (vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
