Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517 Litteratur anmälan.
andra talas om »tankar», »åskådningar», »föreställning»). Sker detta
anknytande till viljan än icke utan förmedling af förnimmelse, är
likväl antydt att det egentligen kauserande momentet ligger i viljan,
hvarmed detta fall ej gärna kan hänföras till synpunkten af
de »förnimmelser, som framkalla» känslorna. Åtminstone måste da
ordet förnimmelse fattas i den vidsträcktare betydelse vi ofvan
antydt såsom skild från förnimmelse i blott teoretisk betydelse.
Samstämmig är ej häller den framställning som lämnas i
afseende på viljans frihet. Vid de ofria viljeyttringarna skall enligt
sid. 53 intet val mellan flere möjligheter vara gifvet, där existerar
allenast ett mål. Vid de fria åter betonas såsom det första
karakteristiska momentet »öfverläggningen eller reflektionen på de möjliga
motivens olika värde», hvarefter följer beslutet -— här men ej där
således ett val och därmed frihet. Ali frihet synes sålunda vara
— valfrihet. Sid. 55 talas likväl om godtycket såsom en form af
frihet, motsatt valfriheten: vid godtycket sker handlingen utan, vid
valfriheten med öfverläggning.
Föregående exemplifikation* må vara nog för att belysa den
logik, som af författarne bragts till användning! Och bör endast
erinras därom att äfven enligt förf:nes uppfattning af »vetenskap
(’system’)» en dylik får anses föreligga blott »för så vidt vetandet
är ordnadt, så att där finnes enhet och sammanhang mellan dess
olika delar» (sid. 1).
Ännu en pröfning måste dock här företagas, nämligen
huruvida läroboken bjuder på ett verkligt, om ock bitvis skäligen
oord-nadt vetande. Strängt taget kunde äfven den frågan menas
besvarad genom det redan framdragna: motsägelser innebära negation
ej blott af vetenskap, ut|in ock af vetanae. Men saken må ses något
mera materialiter ! På de sidor af den nya läroboken, som beröra
den egentliga filosofiens område vill jag emellertid af flere skäl ej
här inlåta mig, helst då bokens opålitlighet kan ad oculos
demonstreras äfven för den icke filosofiskt bildade. Vi skola i stället hålla
oss till den sida af boken, som är Öppen mot naturvetenskaperna.
Att de reella och faktiska misstagen här ofta gå hand i hand med
formella, skola vi få tillfälle konstatera.
Sid. 5 omnämnes »lagen om materiens och energiens
oför-störbarheU. Rörande den senare punkten heter det »att summan
af den hos en kropp verksamma kraften (’energien’) likaledes städse
förblifver densamma, äfven om kraften växlar form». Man har dock
fysikaliskt sedt att skilja mellan verksam och icke verksam kraft
eller energi. Den förra betecknas vanligen såsom aktuell, den
senare såsom potentiell. Lagen gäller icke om den verksamma
eller aktuella kraften, som kan förvandlas i icke verksam eller po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
