Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturan mälaD.
523
I bokens företal antydes ett visst sammanhang med professor
K. R. Geijers föreläsningar i ämnet (vid Upsala universitet) och
interpreteras detta »såsom en fördel i synnerhet för de lärjungar, som
skola fortsätta sina studier vid universitetet och hvilka i skolan
böra inhämta sådana kunskaper, som ej sedermera behöfva upprifvas
utan endast utvidgas». I Sverige existerar dock ej blott
»universitetet», utan finnas åtminstone två statsuniversitet, där undervisning
meddelas i ämnet. Intill dess lärofriheten i den akademiska undervisningen
blifvit lika klafbunden och reglementerad som ortografien i skolorna
måste detta anses som en fåvitsk förhoppning, helst när man
betänker den vetenskapliga forskningens rörliga och mångskiftande lif.
Något betänkligt i det »upprifvande», som mer eller mindre följer
med detta, kunna vi likväl ej se, om blott den förut meddelade
undervisningen varit i sitt slag solid. Därhän har det dock icke
kommit att skolan vore ofelbar och att dess alltid i någon mån
autoritativt inhämtade lärdomar vore orubbliga, men just däri visar
sig den rätta skolundervisningens konst att det autoritativa
sedermera kan till större eller mindre grad upplösas utan att därmed
följer teoretisk och praktisk skepticism. Utomdess är vid den s. k.
empiriska psykologiens mångomfattande och snabba utveckling helt
enkelt omöjligt att skrifva en lärobok för skolorna, däraf ej efter
tämligen kort tid åtskilligt måste såsom antikveradt »upprifvas» vid
den akademiska undervisningen.
Till sist uttala vi den lifligaste öfvertygelse att professor
Geijer trots den komplimenterande hänvändningen icke vill veta af
ens den minsta indirekta medansvarighet för boken i fråga.
Universitetsläraren kan i sanning ej bestämma Öfver det sätt, hvarpå
en åhörare fattar eller — missuppfattar hans undervisning. Ån
mindre kan han reglera det sätt, hvarpå ett sålunda fattadt eller
— missuppfattadt bringas inför offentligheten.
E. Liljeqvist.
Isak Fehr: Geografiska skildringar för skolan och hemmet.
Första delen Europa (med undantag af Sverige) häft. I.25,
inb. I.75. Andra delen Asien och Australien häft. I.25, inb. I.75.
Vår litteratur eger, som bekant, intet öfverflöd på geografiska
läseböcker, och därför måste ett nytt arbete på detta område hälsas
med tillfredsställelse. Denna Ökas än mer, då man finner att
utgifvaren med insigt och omtanke utfört sin uppgift och lyckats
lemna ett verk, som helt visst skall lända den geografiska
undervisningen till stor nytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
