Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565 Rektorsmötet i Stockholm 1895.
skats genom de nya läroböckerna och de nya metoderna.
Bruket af sammanhängande texter, redan i 5:te klassen,
såsom förekommer här i Stockholm, anser jag vara
förenadt med rätt stora vådor. Hurudant åter
slutresultatet blir, har ännu icke kunnat pröfvas, då till
studentexamen icke framförts någon efter denna metod
undervisad afdelning. Visst är deremot, både att lärarnes
krafter öfver höfvan slitas genom ett sådant
undervisningssätt, då dertill hör, att hvarje ord i texten genom
upprepade frågor på det främmande språket skall
in-preglas hos lärjungarne till uttal och betydelse, och att
lärjungarne i utomordentlig grad ansträngas genom en
så beskaffad lektion och genom den långa förberedelse,
som kräfves för densamma.
Om lämpligheten af talöfningars förekomst i sådan
utsträckning har jag derför med afseende på franskan
starka tvifvel.
Emellertid har det visat sig, att dessa talöfningar
af ungdomen omfattas med det allra största intresse.
Och det lider icke heller något tvifvel, att de äro af
mycket stort värde, om blott den begränsning iakttages,
som de särskilda språkens ställning i läroplanen bjuder.
Rektor Almquist
hadè från sitt läroverk alldeles samma erfarenhet som
Rektor Hernlund. Talöfningarna hade bedrifvits på
ungefär samma sätt, med det tillägg, att allt ifrån första
tiden det främmande språket begagnades för hvad man
kunde kalla lektionsformerna, såsom lärarens: »sitt ner»,
»gå fram och skrif», »tala högre» o. s. v., liksom äfven
lärjungens: »får jag göra det eller det» o. s. v.,
korteligen, lektionen hålles så vidt möjligt på det främmande
språket. På detta sätt få lärjungarne ett intryck af, att
hvad de lära sig är något verkligt, något som duger
att praktiskt använda, de fatta förtroende till
undervisningen och äfven till sig själfva, då de se sig i stånd
att på det främmande språket uttrycka hvad de själfva
vilja säga. Det är också rent af förvånande att erfara,
hur lätt gossarna i de nedersta klasserna hafva att lära
sig tala och med hvilken fintlighet de använda sina små
språkresurser för att få dem att räcka till för hvad de
vilja säga. Denna lätthet aftager betydligt i kl. 4 och 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
