Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
Rektorsmötet i Stockholm 1895.
Dock möter ingen svårighet att vid den första
undervisningen i engelska i kl. 4 redan första terminen bringa
lärjungarna till den ståndpunkt, att de följa med den
på detta språk hållna lektionen och själfva på engelska
besvara de frågor läraren gör.
I likhet med rektorerna Lagergren och Lundberg
hade tal. den åsikt, att, så som språkstudiet nu är
ordnadt, den allmänna^ grammatikens inlärande måste falla
på tyskan, äfvensom att detta är en hufvudsak i hela
språkbildningen, särskildt på skolans mellanstadium.
Liksom rektor Jakobson hade han funnit, att resultaten
af undervisningen i tyska öfver hufvud varit ganska
underhaltiga, lika mycket hvad själfva språket och den
allmänna grammatiska ståndpunkten beträffar. Men
från det att en rationellare metod börjat införas, hade
stor förbättring- inträdt, och det på båda områdena ;
kunskaperna i språket blefvo goda och samtidigt, den
grammatiska ståndpunkten tillfredsställande. Orsaken
till denna parallellism är ej så svår att förstå. Den gamla
språkmetoden med sina ensidigt grammatiska öfningar,
hvilka kräfde ett användande af förståndsabstraktion
långt öfver l:a klassens ståndpunkt men icke alis togo
i anspråk barnets starkt utvecklade iakttagelseförmåga
och fantasi, gaf ett för åldern fullkomligt onjutbart
lärostoff; följden måste blifva olust och intresselöshet —
hos läraren liksom hos lärjungen samf därför också
klent arbetsresultat. Den nya åter tager med de
krafter, som hos barnen äro utvecklade, ger en behållning
hvars värde de kunna förstå och som de sjelfverksamt
kunna bringa till användning. Häraf måste följa ett
lifligare intresse samt ett bättre arbetsresultat öfver
hela det område, hvari undervisas, så mycket mer, som
äfven lärarens intresse måste väckas, då han finner sin
undervisning mötas af kunskapsbegär från lärjungens
sida. Talaren ställde därför den bestämda fordran på
lärarne i tyska, att de skola vara mäktiga språkets
talande till den utsträckning, som för stadiet är nödigt,
och lärarne hade villigt fogat sig efter denna fordran.
Den nya riktningen inom språkundervisningen
hade sin fulla motsvarighet i förändringen af
naturkunnighetsundervisningen för omkring 20 år sedan, då
man i st. f. att hufvudsakligen läsa terminologi började
analysera lefvande växter: samma hän vändande till den
lefvande verkligheten, samma vinst i resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
