Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590 Den sjette internationella geografiska kongressen i London 1895 .
Bland frågor af allmänt intresse må ett par beröras.
Öfverste Laussedat inledde med ett föredrag en
diskussion om användning af fotografien för
kartupptagning, i hvilken Schrader m. fl. deltogo. Fördelarne häraf
vore betydande, särskildt där en hastig kartläggning af
ett område var nödvändig, såsom under upptäcktsresor
eller af mycket befarna kuster, som ofta förändras genom
sandbankar. En s. k. revolverkamera, som arbetar
automatiskt och så att säga indelar horisonten i sektioner,
kan ju vara af ofäntlig hjälp för kartläggning i länder,
hvarest ännu saknas hjälpmedel att utföra
triangelmätningar. Men den begränsar sig sjelf till användning i trakter
med ej allt för stora nivåskilnader. I högfjällen torde
den däremot bli af ringa värde, då djupt liggande sträckor
synas föga skilda från relativt högre belägna.
Polarfrågorna upptogo, som helt naturligt var, då
kongressen hölls i England, en mycket stor del af
förhandlingarna. Ett. ytterst lifligt meningsutbyte föranleddes
af Andrées redogörelse för sin plan till polarfärd, men då
den genom tidn. är allmänt känd, förbigås den här liksom
ock af samma skäl Borehgrevinks antarktiska färd.
Emellertid synes för den geografiska vetenskapen
den antarktiska frågan nu trädt i förgrunden. Så var
fallet ej blott på kongressen i London utan ock strax
förut på tyska geografmötet i Bremen. Ett halft
århundrade har förflutit, sedan Ross, d’Urville och Wilkes
företogo sina färder. Sedan har inträdt likgiltighet härför
och praktiska syften trädt i stället. För att de
vetenskapliga nu måtte bli gällande uttalade sig bägge dessa
möten. Det är många frågor af intresse för vetenskapen,
som fordra lösning, såsom om jordmagnetismen, om
fördelningen af land och vatten inom södra polcirkeln, om
strukturen af ismassorna, om meteorologiska förhållanden,
om flora och fauna, om något däraf där öfverlefvat
tertiärtiden o. s. v. Då nu detta framhölls både i Bremen och
London, mottogs naturligt nog Borehgrevinks meddelande
med största intresse. Såsom säkra resultat af hans resa
synes, oaktadt hvad däremot skrifvits, så mycket framgå,
att han funnit de klimatiska förhållandena gynsammare
än dem Ross beskrifvit, att han till följd dåraf undersökt
landet sydligare än någon förut, att han funnit växtlighet,
hvilket man förut förnekat, och ett rikt djurlif i hafvet
samt spår af landdjur och slutligen lämplig plats för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
