Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cSlitteraturanmälaq.
S. J. Boethius, Historisk läsning för skolan och hemmet.
Allmän historia. I: Forntiden. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner,
1895. Pris häft. 2,75; inb. 3,25. Illustrerad upplaga: häft. 3,75;
inb. 4,75.
På mellanstadiet och i de högre klasserna af
elementarläroverken händer det väl ganska sällan, att tiden medger att låta
klassen i sin helhet på lärorummet genomgå någon historisk lektyr.
Det är däremot vanligt, att en större eller mindre del af
lärjungarne söka att på egen hand ur diverse olika läseböcker skaffa sig
ett något fylligare historiskt vetande och så meritera sig till högre
betyg. Denna »läsning bredvid» har emellertid sina rätt betydliga
olägenheter. Det är ej alldeles exempellöst, att den roligare
läseboken undantränger den tråkigare läroboken, så att en gosse blir
fulladdad med anekdoter men försummar att lära sig de viktigaste
data. Då väl också läraren anser sig böra gifva den extra
arbetande gossen sin lön genom att låta honom förtälja i lektionen ett
och annat af hvad han »läst bredvid», så visar det sig stundom,
att berättaren fäst sig vid rena obetydligheter, hvarigenom rätt
mycket af en dyrbar tid går förlorad. Därtill kommer att
understundom den form, hvari den icke läseboksläsande delen af klassen
sålunda får sig tilläggen till läroboken meddelade, blir mindre
mönstergill, ja t. o. m. oredig. Mången gång har af sådana skäl anm.
tänkt att ställa sig om ej afvisande så dock mindre uppmuntrande
gent emot extraläsandet och ämnat låta lärarens föredrag vid
pre-parationen träda helt och hållet i läsebokens ställe. Dock har han
trots olägenheterna vid närmare eftersinnande afstått från denna
tanke. Det är ju aktningsvärdt af en gosse, att han söker göra
sitt bästa i ett ämne, och ett sådant sträfvande bor därför af
moraliska skäl uppmuntras. Dessutom är det ett mera själfständigt
arbete än den rena läxläsningen och som sådant nyttigt, om det
än under de första åren visar sig svårt för den unge att skilja
mellan hufvudsak och bisak. Vidare har naturligtvis läseboken sin
betydelse som bildande historisk lektyr och kan som sådan göra en
god insats i gossens utveckling, äfven om han i den ej läser läxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
