Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
609
sid. 44 rad 18 och sid. 82 rad. 3). Att för skolgossar mindre
bekanta ord förekomma, är intet fel, men visserligen böra de
förklaras. En mycket praktisk om än ovanlig anordning för sådant
ändamål har förf. vidtagit i sin lilla bok om Engelbrekt, och det
hade enligt anm:s mening ej varit ur vägen, om äfven här på
särskildt blad gifvits förklaring på sådana ord som kapitäl, amnesti,
skönhetskult och vigarf m. fl. I sammanhang härmed skulle anm.
vilja uttala en önskan, att i en kommande upplaga namnens
betoning mera allmänt angåfves. Lär sig gossen en gång en oriktig
aksent, brukar det vara besvärligt att utrota misstaget.
I föreliggande arbete liksom i sin lärobok har förf. på goda
grunder vid uppställningen följt den etnografiska principen. Det
kan då naturligtvis ej undvikas, att samma händelser vidröras på flera
ställen, hvarvid emellertid talrika hänvisningar gifvas, så att
missuppfattningar ej gärna kunna förekomma. I öfversikten af Syriens
fornhistoria ges t. o. m. förståndigt nog en liten repetition af hvad
förut om landet förekommit. Som en pedagogisk förtjänst vill
anm. också framhålla de talrika jämförelser som göras såväl mellan
i boken skildrade personer eller händelser inbördes (Cimon-Perikles,
bramaismen-buddaismen) som mellan forntida och nutida
uppfattningar (de * antika och moderna frihetsbegreppen,
buddaismen-katolicis-men). Geografiska öfversikter förekomma på goda grunder ej, men
däremot uppvisar förf. tydligt och lättfattligt naturförhållandenas
stora betydelse för de respektive folkens religiösa tro och
samhälleliga utveckling. Ofta lämnas också läsaren en inblick i den
historiska forskningens gång och arbetssätt. Att planscherna äro
mönstergilla torde hvar och en, §jpm kastat en blick på dem,
obetingadt medgifva; de äro det äfven i det afseendet, att de ej stå där
för sin egen skull utan verkligen äro ägnade att belysa texten.
Se t. ex. illustrationen sid. 66, som ger ett slående bevis för att
den fenikiska kulturen stod på babylonisk-egyptisk grund.
Emellertid torde arbetet, som nämndt, knappt vara afsedt för
att skolgossar i detsamma skola läxa efter läxa följa sin läroboks
framställning; redan dess vidlyftighet lägger härvid till viss grad
hinder i vägen. Ha t. ex. lärjungarne i fjärde klassen till läxa
en sida i lilla Pallin, som handlar om egypterna, skulle de för
sagda ändamål nödgas läsa 36 sidor i läseboken, och en läxa för
L. VI,i, som omfattade de tre sidor i Schotte-Boëthius, som handla
om assyrier och babylonier, skulle fordra en »läsning bredvid»
på 28 sidor (i båda fallen räknadt i den illustrerade
upplagan). Så lång tid som en så vidlyftig läsning kräfver, om
den skall göras tillnärmelsevis ordentlig, kunna gossarne nog mera
sällan ägna åt ett icke obligatoriskt arbete. Men häraf följer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
