Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
petitionen angående förhöjdt anslag till skolor
för kvinnlig ungdom.
Denna petition till Konungen har följande lydelse:
Frågan om den högre kvinnliga bildningens främjande har varit
föremål för Kongl. Maj:ts och riksdagens uppmärksamhet nära nog
lika länge, som frågan om den allmänna folkbildningens höjande, om
det ock tillhört en senare tid att enas om de åtgärder, som bort för
förstnämnda ändamål af staten vidtagas. Redan 1847 års riksdag
fick-af Kongl. Maj:t mottaga en proposition, hvari anslag äskades till
inrättande af en normalskola för fruntimmersundervisningen. Men
först 1859—60 års riksdag, som likaledes från Kongl. Maj:t fått
emottaga en skrifvelse i enahanda syfte, beviljade medel för
upprättande af ett seminarium för utbildande af lärarinnor.
Sedan staten sålunda genom åtgärden för lärarinnebildningen
tillgodosett behofvet af för kallet utbildade lärarinnor, dröjde det
emellertid flera år, innan den på ett mera direkt sätt åtog sig
omsorgen om den kvinnliga ungdomens ändamålsenliga undervisning.
Visserligen af läto vid 1865 års riksdag rikets ständer till Kongl. Maj: t
en skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t behagade låta utreda och
undersöka, »i hvad mån offentliga läroanstalter för kvinnlig ungdom
må anses ytterligare böra på det allmännas bekostnad upprättas»,
hvarigenom riksdagen sålunda visade sig icke vara främmande för
den tanken, att staten ägde skyldighet att vidkännas uppoffringar
för den högre kvinnliga undervisningen i vidsträcktare mån än hvad
som skett genom upprättande af Högre lärarinneseminariet. Men
först vid 1874 års riksdag kunde man enas om det sätt, hvarpå
staten borde tillgodose krafven på en högre skolbildning för flickor.
Nämnda riksdag ställde nämligen till Eders Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 30,000 kronor att användas till understöd, med högst
3,000 kronor för hvarje, åt sådana högre skolor för kvinnlig ungdom
som pröfvades deraf vara i behof, under villkor bland annat att
lärjungarnes årsafgifter vid dessa skolor icke bestämdes till högre belopp
an 50 kronor, samt att frielever till af Eders Kongl. Maj:t bestämdt
antal vid skolorna i fråga antoges. Sedan detta riksdagens beslut
vunnit Eders Kongl. Maj:ts godkännande, utdelades påföljande år
understöd af nämnda anslag åt två skolor med 3,000 kr. åt hvarje
och åt en skola med 2,400 kr. Därmed tyckes den väg vara funnen,
på hvilken^Eders Kongl. Maj:t och riksdagen fortfarande velat främja
nämnda undervisning. Endast beträffande de vid statsunderstödets
åtnjutande fästa villkoren har sedermera en annan grundsats följts än
den, som till en början var bestämmande. Det visade sig nämligen
snart nog, att den låga årsafgiften, som utgjorde ett af villkoren för
åtnjutande af statsunderstöd, hindrade de bättre flickskolorna från
att begagna sig af det erbjudna tillfället att erbåJLla statsbidrag.
Också täcktes Eders Kongl. Maj:t genom proposition till 1876 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
