Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625 Petitionen ang. förhöjdt anslag till skolor för kvinnlig ungdom.
ner måste också för den kvinnliga ungdomen och dess målsmän vara
kännbarare i samma mån, som icke minst genom åtgärder från statens
sida områden öppnats för kvinnlig verksamhet och kvinnor erhållit
tillfällen till försörjning, hvilka förut varit förbehållna män. Hvilken
ställning man än intager till frågan om en mera vidsträckt
användning af kvinnor på alla dessa områden, torde man dock böra
medgifva, att det allmänna i någon mån bör lätta deras sträfvan, som
söka begagna sig af rättigheter, hvilka samhället redan erbjuder dem.
Men något annat medel för ifrågavarande ändamål gifves väl knappast,
än att det allmänna bereder tillfälle åt ett något större antal flickor
att kostnadsfritt eller åtminstone mot lindrig afgift förvärfva för de
afsedda banorna erforderlig utbildning. Kunna åter de för
närvarande vid statsbidragets åtnjutande fästa bestämmelserna om
kostnadsfri undervisning eller nedsättning af terminsafgiften icke, med
bibehållande ^af eller ens med en mindre tillökning till anslagssummans
belopp, gifvas en större omfattning, enär understödet redan nu till
följd af nämnda bestämmelser för en del skolor torde hafva förlorat
sin karaktär af understöd, så torde en förbättring af de mindre
bemedlade elevernas ställning icke kunna äga rum utan en rätt
betydlig förhöjning af nämnda statsanslag.
Staten understödjer för närvarande de enskilda flickskolorna
med 100,000 kronor årligen, och dess utgifter för Högre
lärarinneseminariet och den därmed förenade Öfningsskolan uppgingo 1894 till
54,250 kronor. Således belöpte sig statens utgifter för den kvinnliga
undervisningen nämnda år till 154,250 kronor. Jämför man denna
summa med de årliga utgifterna för den manliga skolungdomens
undervisning, hvilka uppgå till närmare tre millioner kronor årligen,
måste man medgifva att den stora olikheten emellan nämnda belopp
icke står i öfverensstämmelse med det kvinnliga släktets berättigade
kraf på högre bildning och icke heller med den betydelse, som en
högre kvinnobildning äger för häfdandet af nationens plats bland
kulturfolken.
En helt annan ställning intaga de högre flickskolorna i Finland,
ett land, som dock i öfrigt med afseende på kulturförhållanden står
oss närmare än något annat land och där äfven ekonomiska
förhållanden äro med vårt lands jämförliga. Under det i Sverige staten
för en kostnad, som år 1894 uppgick till 54,250 kronor, underhåller
en högre flickskola (med 16 friplatser) jämte därmed förenade Högre
lärarinneseminarium, underhöll det finska statsverket läseåret 1893—94
elfva fruntimmersskolor (med i allt 255 frielever) för en kostnad af
tillsammans 384,284: 02 mark. Svenska staten understödjer 76 högre
flickskolor med i medeltal omkring 1,300 kronor åt hvarje eller i allt
100,000 kronor, det finska statsverket lämnade 1893—94 understöd till
37 privata fruntimmers- och förberedande skolor med i medeltal
omkring 4,350 mark eller i allt 160,850 mark. Det högsta belopp, som
utdelades åt en privat flickskola, utgjorde 1893—94 i Finland 10,000
mark, i Sverige 2,000 kronor. Då i vårt land 18 skolor erhöllo
statsbidrag till sistnämnda belopp, erhöllo i Finland 18 skolor i medeltal
6,750 mark (eller högst 10,000, lägst 5,000 mark). Med en folkmängd
(den 31 December 1892) af 2,431,953 personer offrar sålunda Finland
årligen i statsanslag å flickskolorna 545,134: 02 mark, under det vårt
land med en folkmängd af 4,806,865 personer för samma ändamål
utbetalar 154,250 kronor, således det förra landet i förhållande till folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
