Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
Teckningsunder visningen.
Lärjungen bör således, innan han kastas in på området för
den historiska teckningen, redan besitta en viss färdighet, ty eljest
lär väl föga kunna medhinnas under den jämförelsevis korta
undervisningstiden.
Då emellertid undervisningen i historia börjar redan i skolans
lägre klasser, borde möjligen för dessa klasser en elementarkurs
utarbetas.»
Hvad teckningsundervisningens samband med undervisningen
i naturvetenskaperna beträffar, ansåg samma medlem, att ämnet
var af en mycket omfattande natur och derför fordrade ett
grundligt förberedande arbete.
Vid tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg 1887
förekom åter denna fråga. Den lydde: »I hvad mån kan
teckningsundervisningen inom skolan vara till gagn för ett och annat af
Öfriga undervisningsämnen, såsom t. ex. de geografisk-historiska,
matematiska och naturvetenskapliga?» Någon längre diskussion
häröfver medhanns icke. Det framhölls blott, att t. ex. for det
geografiska studiet teckningen vore af vigt, enär lärjungarne genom sin
färdighet deri kunde på ett mera tillfredsställande sätt utföra sina
kartritningar. Med afseende på det historiska studiet medförde
teckningen nytta särskildt ur konsthistorisk synpunkt, enär lärjungarne
derigenom finge kännedom om olika stilarter; och med afseende
på matematiken vore tydligen linearritningen och den geometriska
konstruktionsritningen af stort gagn. Äfven hvad naturvetenskapen
beträffar, vore teckningen icke utan sin stora betydelse, enär
lärjungarne derigenom blefve i stånd att afbilda delar af växter, djur
och andra naturföremål.
I tidskriften »Verdandi» för 1888 finnes en längre uppsats
af fil. lie. E. Henning om botanikundervisningen på skolans olika
stadier, hvari teckningsundervisningen äfven något beröres.
Författaren säger här bland annat: »Såsom ett hufvudvilkor för ali
bildning fordras just förmåga att se och säkert uppfatta de oss
omgifvande föremålen och rundt omkring oss försiggående företeelserna,
ty ju mera man iakttager, desto mera bildningsmaterial skaffar man
sig, desto rikare innehåll ger man åt sitt lif. I detta afseende
råder ju en ofantligt stor skilnad menniskor emellan. Der den ena
ingenting märker, der finner den andra rikedom, den förra har med
oöfvadt Öga betraktat sin omgifning, den senare har i sin utvecklade
iakttagelseförmåga ett medel att höja sig allt högre och högre.»
I fråga om botanikundervisningen säges: »Det torde väl
numera icke ifrågakomma, att lärarne i läseämnena anse
teckningsundervisningen obehöflig för den allmänna bildningen; teckningen
vinner ju bland den stora allmänheten mer och mer ett välförtjänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
