Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teckningsundervisningen.
633
blott mer och mer erkända utan äfven till en del tillämpade, ehuru
här mycket ännu återstår att göra.
Härmed tro vi oss hafva visat, hvad sora tid efter annan
blifvit sagdt och gjordt i fråga om teckningens samband med ett
och annat läroämne.
Det bör icke minst för teckningslärarne vara angeläget att
pä denna väg gifva betydelse åt sitt ämne. Möjligen skall man
invända, att teckningslärarnes bildningsgrad icke är sådan, att de
utan fara kunna gifva sig in på de respektive läsämnenas område,
men det torde dock märkas, att mången kunskap kan inhämtas på
enskild väg och att den nitiske teckningsläraren härvidlag nog icke
skulle försumma att tillegna sig de kunskaper, hvilka för ifrågavarande
~ fall vore behöfliga. Föröfrigt vore det alis icke olämpligt och
dessutom lugnande för examensväsendets vänner, om för vinnande af
kompetens till teckningslärareplats vid de fullständiga allm. läroverken
stäldes något högre anspråk på allmänbildning än nu är fallet, så mycket
heldre som till och med studentexamen numera uppställes såsom
vilkor för erhållandet af långt mindre ansvarsfulla kall än lärarens.
Man har sagt, att teckningsundervisningen inom skolan har
sitt särskilda mål. Detta skulle då vara att utbilda skönhetssinnet
och konstfärdigheten och att utveckla lärjungarnes estetiska sinne.
Detta är en tanke, som vi icke vilja öfvergifva, men vi tro dock,
att talet om estetik inom de allm. läroverken icke har någon
synnerlig klang. Yår tid har en så allmänt praktisk riktning, att man
nu nästan vid hvarje arbete’ framförallt frågar »hur lönar det sig»,
innan man derpå Öder tid, och i fråga om den estetiska
utbildningen blir svaret, att den i flesta fall medför ett magert lefnadsbröd.
Teckningsundervisningen inom de allm. läroverken har dock
lyckligtvis många andra uppgifter, hvilka väl böra beaktas.
Hvad den af oss förut omnämnde professorn i pedagogik
yttrar om teckningen ur estetisk synpunkt, efter att förut hafva ordat
om teckningen vid de allm. läroverken såsom allmänt bildningsmedel,
torde vi till sist få anföra:
»Yi hafva härintill alldeles icke ordat om teckningen ur
estetisk synpunkt. Detta kan synas som ett fel, men har likväl skett
med full afsigt och i betraktande deraf, att denna synpunkt vid
elementarundervisningen i teckning icke kan hafva annat an
förvirring och förderf till följd. Det var för att tillfredsställa det
behag eleverna naturligen känna vid betraktandet af bilder, de der
på ett eller annat sätt smeka Ögat, som mer än en lärare i
teckning ännu för två eller tre decennier tillbaka förelade elever, hvilka
icke förmådde draga ett rakt streck, till kopiering’ bättre eller sämre
tecknade bilder af blommor, träd, djur- och menniskohufvuden m. fl.
Pedagogisk Tidskrift, 1895. 12. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
