- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
2

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

Kultnrhistori en s ställning. 2

Den oinskränkta furstemaktens och de officiella
riks-historiografernas tidsskede var ej ägnadt att leda in på
nya banor, och äfven sedan Voltaire riktat
uppmärksamheten på den andliga odlingens betydelse som
historisk faktor, förblef kulturhistorien af brist på
förarbeten ännu länge ett innehållslöst famlande i luften.
Den egentliga väckelsen till allvarligare forskningsarbete
på detta område utgick från de starka
nationalitetsrörelserna i vårt eget århundrade, och det är sålunda
jämförelsevis nära vår egen tid, som kulturhistorien
blifvit föremål för en sakrik och vetenskaplig
bearbetning.

Då skolans uppgift ej är att drifva själfständig
forskning, utan endast att meddela det samtida
vetenskapliga arbetets hufvudresultat, säger det sig själf, att
kulturhistorien äfven vid skolundervisningen varit föga
beaktad. Hvad denna undervisning gifvit har mestadels
inskränkt sig till regent-, stats- och krigshistorien eller
till det, som den populära skoldefinitionen benämner
kunskapen om hvad som händt i världen; de ströftåg,
som verkligen företagits in på odlingshistoriens område,
ha kommit helt tillfälligt och i samband med andra
uppgifter, såsom vid läsningen af kyrkohistorien eller
af den klassiska och nationella litteraturen.

Ehuru den påpekade begränsningen har gamla anor,
får man ej tro, att den först i våra dagar
uppmärksammats. I själfva verket äro krafven på inrymmandet
af större plats åt kulturhistorien anknutna vid flere af
den pedagogiska eller allmänna odlingshistoriens största
namn, från Bacon af Verulam ända ned till den
Her-bart-Zillerska skolan. Så påyrkar redan Comenius, att
de unga skola inhämta så mycket »von den Zuständen
im Hause und im Staate, als zum Verständnis desje- ’
nigen, was sie täglich im Hause und in der Bürgerschaft
vorgehen sehen, ausreichend ist», och Basedow fördömer
historien, därför att den blott är ett af regentnamn och
mordhistorier vimlande minnesverk. Den bekante
historikern Schlözer uttalade vid samma tid den mening,
»dass die stille Muse eines Genies und die sanfte
Tugend eines Weisen oft grössere Revolutionen angerichtet
als die Stürme allmächtiger Wüteriche, und dass manch
glücklicher Sorite die Welt mehr verschönert habe, als
die Fäuste von Millionen Kriegern sie verwüstet haben».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free