Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om feriekurser i botanik.
41
Beträffande uppställningen har i »växtlistorna»
Linnés sexualsystem lagts till grund, hvilket bör vara till
lättnad för lärjungarna, då bestämmandet af växterna
ju ändå måste ske med tillhjälp af d,etta system, som
för öfrigt är så godt som det enda, som förekommer
på skolans lägre stadium. Efter växtförteckningarna,
som höra till hvarje särskild klass, följer dessutom en
sammanfattande lista på samtliga de inom skolan
fordrade 250 arterna, ordnade efter det brukliga naturliga
systemet.
Bland de ofta många förslag, som finnas på
svenska växtnamn, hafva de enklaste, mäst begripliga och
allmänt begagnade namnen blifvit valda. I det stora
hela öfverensstämma de med dem, som användts i
stock-holmslärarnes »växtförteckning» och som också återfinnas
i den vanliga skolfloran af Krok och Almquist.
Den svenska namnfrågan hör för öfrigt till de mera
svårlösta och äfven ömtåliga frågorna. Det vore ju en
god sak, om man kunde få en egen nomenklatur, som
i likhet med förhållandet inom zoologien*) kunde ersätta
den svårlärda latinska, åtminstone på reallinien. Också
har man som bekant försökt att åstadkomma en s. k.
»normalförteckning» med binominal uppställning**),
hvilken dock från sakkunnigt håll mottagits med alltför
tungt vägande och som det synes allt för väl grundade
anmärkningar för att den skulle kunna uppmuntra till
allmänt antagande till rättesnöre i dessa ting. Med
anledning af denna normalförtecknings påbjudande vid
landtbruksskolor och frökontrollanstalter torde namnen
möjligen i en framtid hafva inträngt så bland folket, att
saken dà kommer att ställa sig annorlunda, men
tillsvidare får väl det hela betraktas som en öppen fråga,
och man får fortfarande vid de allmänna läroverken i
första hand hålla sig till de vetenskapliga benämningarna.
Kunna de latinska växtnamnen således icke
undvaras, kan man dock icke häller alldeles försumma de
*) Här blir emellertid förhållandet mycket enklare på grund af
det fåtal djurarter, som ingå i skolkursen, hvilka arter dessutom äga
stadgade, allmänt antagna och förstådda svenska benämningar såsom
varg, björn, säl, bofink, stare, huggorm, vattenödla, gädda, ål o. s. v.
**) »Normalförteckning öfver svenska växtnamn af kongl.
Landtbruksstyrelsen den 10 april 1893 fastställd att användas vid
undervisningen vid de med statsmedel understödda landtbruksskolor och
landtmannaskolor äfvensom vid de med understöd af statsmedel
inrättade frökontrollanstalter.» Norrköping 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
