- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
42

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

Om feriekurser i botanik. 42

svenska, i synnerhet då de inom skolan fordrade
växterna, som just böra väljas bland de allmännaste och
lättast tillgängliga, också äro kända under allmänt
brukliga svenska namn.

De olikheter, som förefinnas med afseende på de
svenska namnen i »växtlistorna» och i
Stockholmslärar-nes publikation, äro i allmänhet obetydliga och det kan
vara öfverflödigt att särskildt nämna dem. Ett slags
förenklingar som vidtagits må dock här något vidröras.

I stället för en del sammansatta benämningar
såsom Hästhofsört (Tussilago farfar a), Kattfotsört
{Antennaria dioicä), Lingonris ( Vaccinium vitis idæa) o. s. v.
har jag föreslagit endast Hästhof, Kattfot, Lingon etc.
Att någon förväxling skall blifva följden häraf, behöfver
man ju ej frukta, och öfverflödigt synes det vara att
söka i ett växtnamn uttrycka skilnaden emellan en
värklig hästhof och den växt, hvars blad i någon mån
påminna om en hästhof. Mera skäl kunde det då vara
att i namnet markera skilnaden emellan växten i sin
helhet och en del af den, ss. frukten (t. ex. lingonris
och lingon). Men så väl i ena som i andra fallet torde
det härvidlag vara riktigast att välja de benämningar,
som folket själft använder. Man får väl knappast höra
någon säga Kattfotsört eller Blåbärsris, så vida han ej
direkt eller indirekt lärt sig detta i någon skola. Vill
man för öfrigt hafva sådana namn, bör man naturligtvis
vara konsekvent och använda dem öfverallt i dylika
fall. Man bör då också säga t. ex. Hästsvansört, Blå-,
eldsört, Kungsljusört, Kattostört, Spenatört, Ärtört, Råg-,
Hvete-, Hafregräs, Käringtandsväxt, Nejlikväxt,
Häst-kastanjträd, Jordröksört o. s. v.*)

Flera äfven hos oss odlade växter, som hafva en
stor praktisk betydelse, äro icke upptagna på
växtlistorna, ehuru det naturligtvis är af en särskild vikt att
man känner dem. Sådana äro t. ex. Tobaks-plantan,
som mera undantagsvis odlas hos oss och de nu för
tiden allt mera sällan odlade Lin- och Humleväxterna.

*) En annan sak med t. ex. Reformsört (som användes till att
taga bort reformar), Mjölkört (som gifver mjölk). — En del växtnamn
kunna endast begagnas i obestämd form. För att uttrycka bestämd
form måste då ett annat ord tilläggas (Lingonriset, Rågstrået). Jfr
lingonet och rågkornet. Obs. däremot uttryck i kollektiv bemärkelse
t. ex. Rågm blommar). — I somliga fall åter skiljes växten själf och
frukten åt äfven i folknamnen t. ex. Apel eller Appleträd och äpple.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free