Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om uppfostran och undervisning
hos romarne.
Romaren var ingen drömmande idealist. Han saknade
i hög grad blick för det ideella såväl i vetenskap som
skön litteratur. Och någon skapande konstnär blef han
aldrig.
Däremot ägde han skarpt öga för det praktiska och
förstod att genom slug statskonst och raskt uppträdande
förvärfva sig makt. Alltid en handlingens man, full af
själftillit och mod samt en god fosterlandsvän vardt han
världseröfrare.
Men, hör han än icke till dem, som burit idealismens
fana högt, har han dock i sedligt afseende mäktigt
främjat utvecklingen. Ty han fordrade strängt familjelif vets
helgd. Han höll äktenskapet i ära samt uppskattade
kvinnans värde.
Men detta gjorde han, endast därför att det var
gagneligt och nyttigt för staten. Han hade ingen annan syn
på tingen. Ty staten var för romaren allt.
Denna synpunkt underordnades äfven uppfostran.
Den afsåg att bilda fria statsborgare, att dana män och
kvinnor, som kunde gagna fosterlandet. Dess ledande
princip var att väcka patriotism och fortplanta förfädernas
goda seder. Ej med sköna utan med nyttiga konster
sysslade romaren. Nyttan var ögonmärket. Föga
bekymrade han sig om att införa och orientera de unga på det
mänskliga vetandets viktigaste områden, såsom nutidens
ungdomsundervisning afser. Det behöfdes ej heller.
Skolans nuvarande läroämnen existerade icke till en stor del
eller lågo åtminstone ännu i sin linda och ingingo således
icke i fordringarna på allmän bildning.
Romarnes undervisning måste därför antaga annan
karakter än nutidens. För dem låg det icke vikt uppå
ett omfångsrikt vetande. Därförutan kunde de blifva
Pedagogisk Tidskrift 1899. 2. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
