- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
74

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spår af värmländskt inflytande i
Tegnérs språk.

Att det i Tegnérs arbeten röjes språkliga
inflytelser från de trakter, där skalden tillbragte sin
uppväxttid, är nog för de flesta välbekant. Att på ett
uttömmande sätt redogöra för arten och utsträckningen af
nämnda påverkan är dock förbundet med vissa
svårigheter. Dels vistades ju Tegnér under sina tidigare år
efter hvartannat i skilda delar af fäderneprovinsen, och
värmlandsdialekten är som bekant splittrad i en sådan
mängd af munarter, att det med någon liten öfverdrift
blifvit sagdt: »I Värmland har hvar enda socken sitt
eget mål»; dels torde endast en mindre del af dessa
munarter hafva blifvit föremål för vetenskaplig
utredning; och slutligen äro många af värmlandsmålets
afvikelser från skriftspråket ej egendomliga för landskapet,
utan gemensamma för ett större språkområde. Här
nedan meddelade anteckningar äro blott ett försök att
framdraga några sådana företeelser ^Tegnérs språk, som
antingen tydligt visa tillbaka på ett värmländskt
ursprung eller åtminstone låta misstänka ett sådant.
Munarterna i Karlstad och dess omnejd samt i norra delen
af Näs härad ligga närmast till grund för jämförelsen,
såsom de för denna uppsats’ förf. mest bekanta bland
Värmlands tungomål. Exemplen äro framletade blott
ur dikterna, emedan poesiens språk, på grund af sin
närmare släktskap med det talade språket1), tar mera
intryck af provinsiella egenheter, än normalprosan gör.
Rim och meter ge dessutom stöd vid kontrollerandet.

De få rent grammatiska egenheterna af värmländsk
art påträffas, såsom man kunde vänta, företrädesvis i de
äldre dikterna. Ett undantag är pluralen brigger, hvil-

1) Jfr G. Cederschiöld, Om svenskan som skr iff språk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free