- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
75

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spår af värmländskt inflytande i Tegnérs språk. 75

ken förekommer så sent som 1841, i sången ».Till H.
M. Konung Carl XIV Johan»:

»Ack, haf har frid bak örlogsskepp och brigger,
och land bak härar och kanoners brand.»

[Tegnérs Skr., Jubelfestupplagan1), III: 10.]

Angående formen drotter i:

»Nordlandens drotter

må täfla, ej du, om den Valhallsdotter.»

»Frithiofs frieri.» 1825. [I: 25.]

skrifver Tegnér till J. Adlerbeth 1821:

»Hvad drotter2) angår i stället för dr ott ar, som
är mera språkriktigt, så tror jag det kan ursäktas efter
analogien med lott, lotter, idrott, idrotter m. fi. Jag
hoppas, att den lilla grammatikaliska oriktigheten, om
det annars är någon, uppväges af versens ledighet.»
[V: 238.]

En liknande pluralis, använd i skämtsam stil och
ej afsedd för offentligheten, förekommer i ett bref af
1803 till A. C. Kullberg:

. . »på Gudar plundra Helikon
och tysta bygdens näktergaler
till fröjd för Herrar Aderton
och ringa gamman för rivaler.»

[v. jy.j

I dessa trenne ord .(brigger, drotter, näktergaler)
torde nog den värmländska böjning, som regelbundet
utbyter skriftspråkets pluralismärke -ar mot -er, ha
verkat genom analogi, ty själfva de ifrågavarande orden
(utom måhända brigger) finnas väl knappast i Värmlands
folkspråk.

Angående strofen:

»Blodet frusade ut ur mund,
svart det blef för öga:» . .

»Balders bål». 1825. [1:88.]

torde åter kunna yttras högst en svag misstanke, att
den värmländska pluralen best. form öga (= ögonen)
däri spelat in, enär ju ordet i det anförda
sammanhanget mycket väl kan tagas såsom obest. sing.

*) Alla följande sifferhänvisningar afse samma upplaga af
Tegnérs skrifter.

2) Ali kursivering, som tillhör jubelfestupplagans text, är
utmärkt med spärrad stil, ali för tillfället gjord med kursiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free