Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spår af värmländskt inflytande i Tegnérs språk. 76
Tegnér utelämnar på flera ställen slutartikeln i
singularis af sådana maskuliner och femininer, som i
obestämd form sluta på -n., t. ex.
»I hvad öfverjordiskt ljus du stälde
religions och vishetens förbund,». .
»Elegi vid en brors död». 1802. [I: 395.]
»1 forna öknar gyllne skördar gunga,
och skeppen dansa öfver ocean »
»Svea». 1811. [II: 119.]
»På riddarhuset här om da’n
uppfördes stort spektakel.
Opposition, som den är van,
den gjorde der mirakel.»
»Oppositionstalare.» 1829. [II: 408.]
. . »Rolands klinga skar sin egen ban,
bland krokig sabel, blödande turban
han rasade för Angelique, den unga;
men många vindar häf^a ocean
och qvinnans bröst, och när hon fans i skogen,
ack, hon var skön ännu, men icke trogen.»
»Svar på Atterboms inträdestal i Svenska Akademien». 1839. [II: 250.]
»Emellan fransmans fjäderlätta sinne
och tyskens allvar, grundeligt men tungt,
det svenska lynnet håller midten inne». .
»Till H. M. Konung Carl XIV Johan.» 1841. [III: 3.1)]
Dylikt utelämnande, som nog praktiseras i
samtalsspråket litet hvarstädes i landet, sker i de flesta 2) af
Värmlands bygdemål regelbundet vid maskulina
substantiv på -n (hvari inbegripas de på assimileradt -nd)
äfvensom i de på -el (apel = apeln, spegel = spegeln).3)
I vårdad prosa torde utelämnandet ej anses tillåtligt»
*) I versen:
»Så sagdt, han klöf i ett hugg allen
kung Helges guldsköld, som hängde på gren,»
»Frithiofs frieri.» 1825. [I: 26.]
tör dock obestämda formen vara den af skalden åsyftade.
2) Kanske i alla?
3) Liknande feminina få, såsom femininer i allmänhet,
slutartikeln -a. »Bönen», kvarnen», »handen», »stranden», »axeln» t. ex.
heta i Värmlands folkmål bö^na, kva^rna, han^a, stranda, ak^sla. (Här
och framdeles vid behof användes den i Svenska Akademiens Ordbok
brukade uttalsbeteckningen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
