- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
77

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spår af värmländskt inflytande i Tegnérs språk.

77

men såsom poetisk frihet synes det äga burskap i
skriftspråket vid substantiv på -n och nd.1)
Bestämda formen bloden:

. . »den guåModen
vill hem till Odén!»

»Frithiof går i landsflykt.» 1825. [I: 95.]

och:

»Lyste så härligt
droppande bloden». .

»Kung Rings död» 1822. [I: 128.]

är ej heller Värmlands uteslutande tillhörighet.

En annan genusfråga må i förbigående vidröras. I:

»Tidningarna äro onde

och till dig står landets hopp.»

»Frithiof spelar schack.» 1825. [I: 81.]

är pluralismärket -e visserligen äkta värmländskt, men
man skulle måhända kunna sätta i fråga, att Tegnér
här låtit tidning gälla, såsom maskulinum.2)

Värmländska äro de från fornspråket bevarade
ad-verb-komparativerna länger och minder3):

»Dock — jag vill ej stå här länger,
mina bröder till förfång.
Ut ibland dem jag mig tränger». .

»Halkan.» 1819. [II: 33.]

»Brott och mödor ha ett hinder,
dygden ett exempel minder;». .

»M. Kahl.» 1805. [I: 415.]

Det förra återfinnes äfven i »Frithiof hos Angantyr»
(1 8 2 5 [1:71.]) samt i »Frithiofs återkomst» ( 1825 [I: 85.])
och det senare i »Axel» (1822 [I: 16 8.]).

Af verbet tina, som enligt Svenska Akademiens
Ordlista går efter l:sta konjugationen, finna vi pres. ind.
tiner ; i dikten »Till Elof Tegnér vid hans giftermål»
talas om en maka,

»som med glädjens lätta miner
mot förstämde drömmarn går
och vid egen brasa tiner
isen ur den frusnes hår». .
__• 1810. [II: 261.]

x) Se N. Linder, Begier och råd angående svenska språkets
behandling.

-) Jfr A. Sahlstedt, Svensk Ordbok.

3) Angående minder (, hvari d naturligtvis assimileras i
talspråket,) jfr A. Noreen, Ordbok Öfver frgksdalsmålct.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free