Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spår af värmländskt inflytande i Tegnérs språk. 80
. . »vis7 brottslingen, som yfs att gäcka verldens syn,
en domstol, rest till hämnd, den inte^ skimmer dårar,». .
»Ynglingens sotsäng eller lifvet och döden.» 1805. [I: 295.]
Verbet forska hör visserligen ej till
hvardagssprå-kets ordförråd, men vid jämförelse med de äkta
värmländska imperativerna hels9 henne ifra’ mej, borst’ damme9
-å9 dej, \trösk9 inte i da9, rusk9 på apel9 ett tag är
analogien tydlig.
Rimmen slutet-brutit, hunnit-försvunnet,
förflutit-kringslutet må anföras:
»De se i hjertats lönhvalf, fast det är slutet,
och långa år få gälda hvad stunden brutit.»
»Kung ßele och Thorsten Vikingsson». 1825. (I: 12.)
»Och bäst pom Frithiof nu sig sansa hunnit
och gläds och undras, så är allt försvunnet.»
»Frithiof på sin faders hög.» 1822. [I: 137.]
»Säll den..........
som ser, förrn’n sommarns dag förflutit,
sin hydda byggd, sitt eget bord
af barns och makas krets kringslutet.»
»Pindens faror.» 1804. [I: 801.]
Att kalla detta värmländskt vore dock säkert
ensidigt. Visserligen har värmlandsdialekten förblifvit
oberörd af den nyare skriftsvenskans skiljande mellan
formerna för supinum och particip, men det samma är
fallet med talspråket på de flesta orter.
Det är nog i fråga om särskilda ljuds kvantitet
eller kvalitet, som Värmlands mål lämnat sina tydligaste
märken i det tegnérska språket, ehuru det i flere fall
kan vara svårt att med bestämdhet påvisa ursprunget
till den ena eller andra egenheten.
I »Eskulap» rimmar strecket mot apoteket’.
»Men hvad sker? en oblid makt
spelte vår poet det strecket,
att hvar rad, som han frambragt,
luktade från apoteket.»
[I: 384.]
Det kan ha sin grund i det äldre riksspråksuttalet
af streck1), men också i värmlandsuttalet, som merendels
har långt e i detta ord.
Jfr Sahlstedts ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
