Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lit ter aturanmälan.
93
stantiverade adjektiv borde måhända ej utan vidare sammanslås
med substantiv; jfr Cuervo, Dicc. s. 10, b, aa. Att verkligen
<det individuella godtycket spelar en betydlig roll, det må nu
hero på föga medvetna, känslor af välljud eller för tydlighet
eller på anslutning till vulgärt språk, o. s. v., det framgår af
flere Cuervos uttalanden. Han säger t. ex., att det stöter, när
inan läser No disgustemos rni àbuelo, och han stödjer sina regler
på goda författare. Till och med Spanska Akademiens
grammatik anför sådana »dåliga uttryckssätt» som convidé Lucas,
desconozco Mariano etc. (1885 års uppl. s. 227).
Ett korollarium af den konkreta personlighetens betydelse
för användningen af a blir naturligtvis, att man säger t. ex.
Leo Nanâ; jfr Cuervo: Tengo un Ciceron {Dicc. s. 10, a, a;
= un ejemplar de Ciceron).
Fortsättandet af dessa studier vore önskvärda. D:r
Munthe har hittills lämnat åtskilliga specialområden oberörda, såsom
användningen af â framför vissa pronominer, efter como m. m.
Men han skall kanske upptaga dessa en dag, väl rustad som
han är till deras behandling.
Mélanges grammaticaux I, JJ. Par 0. Örtenblad (s. 59—
72). Lektor örtenblad behandlar här på franska ett par
ämnen, som han redan vidrört i en svensk afhandling i
Vänersborgs läroverksprogram våren 1898. Det ena är franskans
modus i koncessivsatser; det andra är användningen af
prepositionen en framför bestämda artikeln i franskan.
Konjunktiven i satser, där ett fullt klart och kändt faktum
medgifves, har väckt författarens, liksom mången annans,
uppmärksamhet, i synnerhet i »detta språk för matematiker», såsom
Tobler en gång kallat franskan. Anledningen därtill har för
satser med quoique af Tobler angifvits vara den, att bisatsen
behåller något af sin »uppfordrande» karakter: den uppfordrar
icke så mycket till förverkligande af ett förhållande (ty det
erkännes bestå), som till uppfyllandet af detta förhållandes hela
motsatsmöjlighet. Lektor Örtenblad anser nu, att äfven andra
omständigheter bidragit till ifrågavarande konjunktivs
användning; och han har utan tvifvel rätt. Han framhåller
uppkomsten af konjunktionerna quoique, bien que ur de så att säga
kvantitativa talesätten quoi que, bien que (jfr combien que, quel
que) med ursprunglig dubitativt-koncessiv betydelse; de nya
konjunktionerna kommo mestadels att behålla det modus, de haft
som pronominala talesätt. Jämför härmed t. ex. den latinska
konjunktiven vid quum, z=z »eftersom», föranledd af annat
rationellare bruk af konjunktiv vid denna konjunktion. Författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
