- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
97

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lit ter aturanmälan.

101

Neumann tillbakavisas. Härigenom beredes rum för lektor
Anderssons egen nya förklaring, hvars olika partier man finner
något spridda här och där i afhandlingen. Den är emellertid
en modifikation af hans föregående teori och lyder: finalt r blef
mellanljud mellan r och s framför vokal och i paus; detta ljud
föll i ord, »som voro särskildt utsatta för verkan af satsfonetik»,
d. v. s. i detta fall nära förbundna med följande ord; det består
(såsom r) i ord, som företrädesvis stå i paus, men blott i de
bildades tal, ej i gemene mans, där det faller.

För anmälaren synes häri riktigt användandet af
öfvergången r > mellanljudet mellan r och s (låt oss kalla det
men oriktig indelningen i pausa-ord och deras motsatser, oriktigt
likaså det absoluta underkännandet af betydelsen af den
föregående vokalens kvalitet. Jag fattar på helt annat sätt
fenomenet af finalt r:s förstummande; och jag framställer min
uppfattning i en ofvan införd särskild afhandling» Här ännu blott
några kritiska detaljanmärkningar.

Att chaise behållit sitt $ för r genom inflytande af ch (s.
151), synes mig oantagligt. Det är tydligt, att den vulgära
formen chaise användts för vulgärare föremål än chaire (Thurot
H, 273), och bibehållit sig i den användningen och något
därutöfver. Lika litet synes hesicle ha sitt s genom inflytande af
naseau etc.

Att de ord, som uppräknas s. 151 f., skulle vara specielt
ofta använda i paus, lider ju, såsom författaren själf påpekar,
undantag. Men utom det synes det mig en förfelad teori, att
ord, som något oftare stå i paus än i kontinueradt tal, skulle
ha en särskild utveckling. Detta borde i så fall visa sig på
många andra områden, hvilket jag absolut icke tror.

I o ça — or ça {s. 154) har r fallit, antingen därför att
o [r] är i detta talesätt proklitiskt, eller därför att det
sammanblandats med oh.

På det enstaka Saint Médaze (— Medard s. 156) kan
ingenting byggas. Det måste hafva varit en öfverdrift i uttalet,
det finala e förråder formens konstgjordhet. Eljes ha
texterna hos Nisard r ursprungligen åtföljdt af konsonant bevaradt*):
bor (— bord), canar, soudars, ofta cour, dehour, four, jour.
Af detta sista förekommer dock äfven bon jou (337), toujou
(403 jämte tour jour s 368). Här kan föreligga inverkan af det
vanliga metatetiska tour jou (233, Thurot n, 289).

*) I ord på -rt (rd) blef ju r först sent finalt, i det att t (d)
länge uttalades (Thurot II, 100).
Pedagogisk Tidskrift 1899. 2. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free