Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lit ter aturanmälan.
99
(Frankrike. Italien, delvis provensalska området) och användning,
Den har, såsom redan Schayer visat, tydligen utgått från de
substantiv i bestämd ställning, t. ex. prendre de Viave i en vers
af Yvain = taga af vattnet i den nyss förut nämnda källan.
Huru man kommit att säga med blott de, t. ex. Donerent de
mout granz cous (midten af 1200-talet, citeradt af Geijer s.
209), synes mig ännu ej fullt utredt. Möjligen får man härvid
taga med numerus i räkningen, såsom Darmeste ter & Hatzfeld,
ehuru i dunkla ordalag, göra (Le XVI:e siècle, § 151; jfr
Geijer s. 207 f.).
Partitiva artikeln utgår tydligen från ett partitivt
förhållande; men jag skulle icke, såsom Clairin och Geijer, kalla
detta »genitiv»; jag skulle hellre kalla det ett partitivt objekt,
ty i t. ex. det nyssnämnda prendre de Veau (ej att förklara med
un peu de Veau) har dock uttrycket sin upprinnelse.
Sådan den är, är den partitiva artikeln ett förträffligt,
klargörande uttrycksmedel, som någon gång har en ganska
direkt motsvarighet äfven i germanska språ^, särskildt i engelskans
some (Please, give me some bread, etc.). Men ignoti nulla
cupido. Det språkbildande folket, d. v. s. den stora hopen,
känner hos oss germaner föga behof af partitiv artikel, liksom
romarne ej kände behof af någon artikel alis och liksom folk,
som höra rundt omkring sig artikelförsedda språk, tyckas reda
sig lika bra utan artikel, t. ex. ryssar och polackar.
Af de germanistiska uppsatserna har den första titeln Strödda
anmärkningar till den engelska grammatiken (s. 73—100) och
är af A. Malmstedt. Däri behandlas I farther, further; farthest,
furthest; II whoever? whatever? wherever? however? why ever?;
III imperfekterna dared, durst, dare, need, use; IV bestämda
artikeln (några specialfall); V obestämda artikeln (likaså); VI
shall, will (jämförda med motsvarande sv. verb).
En annan har titeln Zur Frage nach der Enstehung von
Konstruktionen in Art von »Ich habe schreiben können» u. s. w.
(s. 171 —182) och är af P. A. Lange. Utgångspunkten för
dessa konstruktioner äro förbindelser med de augmentslösa heissen,
sehen, lassen, så att t. ex. Ich habe arbeiten lassen medför
nybildningar såsom Ich habe arbeiten können (hören o. s. v.). Om
båda dessa afhandlingar försäkrar mig för öfrigt min kollega
professor Holthausen, att de äro riktiga i-sina resultat och
värdefulla bidrag till den engelska och tyska grammatiken.
En tredje har titeln Om ändelsen IS i nysvenskan (s. 133
— 145) och är af Alfred NordfeH. I denna behagligt skrifna
artikel häfdas, enligt en anvisning af Es. Tegnér, att latiifet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
