Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
101
I förbigående omtalar författaren det underliga pigesch. Det
har tydligen uppkommit i vår uppmärksamma och nyfikna tid
och ändock undgått att bli afslöjadt. Måhända är författarens
supposition riktig; det skulle vara piga -j- èche, ège eller någon
vag franciserande afslutning. Jag hade verkligen tänkt på det
franska pigrièche, egentligen törnskata, men också vanligt i
betydelsen argbigga, omtydt i svenskan efter piga. Men jag tror
ej mycket därpå, ty i fall som detta gäller nästan fransmännens
essayer de comprendre c’est déjà n’avoir pas compris, eller på
svenska: ju fånigare desto bättre.
Såsom afslutning gifves en Aperçu bibliographique des ouvrayes
de philologie romane et germanique publiés par des Suédois
depuis 1893 jusqu’au mois d’octobre 1898 (s. 221—235), signerad
P. A. Geijer. Det är, så vidt jag vet, en mycket fullständig
och, som hvar man genast ser, en ganska aktningsvärd och
högeligen nyttig lista.
Johan Vising.
Otto Norberg: Hernösands kungl,
gymnasium. Bidrag till svenska skolans historia. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söner, 1896.
Till den svenska skolans historia äro icke synnerligen många
förarbeten gjorda. Och ändå är det endast genom flitigt
genomforskande af de enskilda skolornas och domkapitlens arkiv som
det nödiga materialet för vårt skolväsens historia kan
framskaffas. Det är därför vi, ehuru något sent, bedja att få fästa
uppmärksamheten vid lektor Norbergs intressanta arbete om
Hernösands skola.
Det är en dyster historia Hernösands gymnasium har haft
alltifrån dess grundläggning år 1650 ända in i vårt århundrade.
Man får ett lifligt intryck häraf, när lektor Norberg i kap. I
berättar om gymnasiets lokal. Ännu 1694 var skolhuset ej
färdigbyggdt trots K. M:ts uppmaning till bönderna att
»fourneras virke och dagsverken. Är 1710 brann det upp. Redan
1711 kunde man emellertid inviga ett nytt gymnasiihus — och
två år efteråt brändes det ned af trenne djäknar, som genom
lärohusets antändande ville bli kvitt den odrägliga läsningen.
Så samlade man penningar under de bekymmersamma krigsåren,
men 1718 behöfde Karl XII hela besparingen. Genom Görtz’
välvilja- återfick gymnasiet sina penningar — men i nästan
värdelösa mynttecken, och staden Hernösand kunde efter den
långa ofreden icke lämna bidrag till någon nybyggnad. År
1721 härjade ryssarne staden, och nu fanns ej ens möjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
