Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107 Tvänne läroverksmotioner i Andra kammaren.
universitet eller högre tillämpningsskola vidare utbildas»,
måste nemligen af hvarje sakkunnig erkännas, att
läroverken i sin nuvarande gestalt, så väl å real- som å
latinlinien, väsentligen äro inrättade på att tillgodose
det senare ändamålet, den vetenskapliga förbildningen,
medan den medborgerliga bildningens kraf allt för
mycket fått sitta emellan. Ty genom förhållandenas
magt verkar mogenhetsexamen tillbaka ända ned i
läroverkens lägsta klasser. Det har alltså småningom
kommit derhän, att ett litet, låt vara mycket vigtigt, antal
af lärjungar i betänklig grad gynnas på den stora
mängdens bekostnad. Och erfarenheten visar, såsom
nämndt, att detta ej är ett enstaka fall, utan fast mer
ett konstant förhållande.
För att afhjelpa ett så väsentligt fel i
organisationen ha redan flera, dock ej nog genomgripande åtgärder
blifvit föreslagna.
De i 1878 års läroverksstadga upptagna s. k.
af-slutningskurserna i tredje och femte klasserna syftade
till ett sådant mål. Men dessa afslutningskurser ha,
såsom de äro anordnade och å de stadier, dit de blifvit
förlagda, visat sig vara af föga betydelse. Statistiken
intygar nemligen, att lärjungar lemna läroverket lika
mycket i fjerde och nedre sjette klasserna, der ingen
afslutningskurs finnes, som i tredje och femte klasserna,
der en sådan är anordnad.
Derför sökte man finna en annan lösning af frågan,
och i kongl, propositionen till 1887 års lagtima Riksdag
föreslogs, att för de lärjungars behof, som tidigare önska
träda ut i lifvet, skulle vid flera allmänna läroverk
upprättas en ny s. k. »praktisk linie», hvilken i sex klasser
skulle löpa jemnsides med latin- och reallinien, men ha
ämnen och kurser olika dessa liniers. Detta förslag
kom dock till följd af nämnda riksdags upplösning
aldrig under behandling. Förslaget har sedan i en mera
inskränkt form, afseende endast att ett läroverk i
Stockholm skulle förvandlas till ett »försöksläroverk» för en
dylik praktisk linie, lefvat upp igen först i en kongl,
proposition år 1890 och vidare äfven i en motion inom
Andra Kammaren vid sistlidet års rikseag, men båda
gångerna afslagits, i fjol med stor majoritet. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
