Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 Tvänne läroverksmotioner i Andra kammaren.
medgifvandet, att dessa klasser tills vidare få stanna
under samma tak som de två öfversta.
Att motionären föga hänsyn tager till minoriteten
och dess i hvarje fall berättigade kraf, visar sig
emellertid bjertast, då han på två rader affärdar de s. k.
småläroverken. Dessa 17 treklassiga allmänna läroverk
och .4 pedagogier med öfver 1,000 lärjungar tillhöra
samhällen med ett sammanlagdt invånareantal af öfver
60,000 personer och som hafva tätt befolkad landsbygd
i sin omedelbara närhet. Då dessa läroverk icke
inbegripas i den föreslagna nya organisationen, hvilken
ställning skola då de komma att intaga? Som nogsamt
bekant är, utgöra de endast ett bestämdt antal klasser
af de högre allmänna läroverken, förlagda under andra
tak än dessa. De arbeta för precis samma mål och
subordinera i viss mån under hvart sitt högre läroverk.
Dettas läroböcker och» undervisningsmetoder ansluta de
sig också till, enär deras lärjungar antagas vid dem
komma att fortsätta sina studier. Då nu så varit och
är förhållandet och motionären gör sig till målsman för
dem, som insett och inse dessa klassers oförmåga att
fylla ett erkändt bildningsbehof, hvarför icke utsträcka
den äskade reformen till de läroverk, som allra mest
äro i behof af densamma ? Att målet på åtskilliga
platser skulle kunna vinnas genom en ombildning af
småläroverken, erkänner motionären, men skyndar att
tillägga, det dessa läroverks öde är en detaljfråga, som
ännu alltjemt gerna kan lemnas åsido. Den har dock
hållits sväfvande allt sedan 1882, d. v. s. i öfver 16 år,
så nog kunde väl tiden för dess afgörande nu anses
vara inne, helst meningarne inom Riksdagen i denna
fråga ju synas vara stadgade. leke afspisas frågans
målsmän med ett sådant slagord som »detaljfråga;», och
de samhällen, hvilka frågan så lifligt berör, äro föga
belåtna med att blifva betraktade som detaljer, när det
rör en för dem så öfvermåttan vigtig sak som deras
ungdoms undervisning och uppfostran. Småläroverkens
tillvaro är helt enkelt omöjlig, sedan de bragts i en
sådan ställning, att de hvarken kunna förbereda till den
nya afslutningsklassen, icke heller till någon klass af
det blifvande allmänna läroverket. De blifva ett oting,
på hvilket det vore oförsvarligt att offra ett öre af
statsmedel. Nej, det är nog så, att dessa småläroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
