- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
134

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

Några ord om svenskt riksspråk. 138

sträfvan? Bör en sydsvensk, en götalandsbo, en svealandsbo,
jämte sträfvan att rensa sitt språk från i ögonen fallande
oarter, äfven bemöda sig om en viss allmän färglöshet i sitt tal?
Om dessa af analysen knappast åtkomliga nyanser företrädesvis
ge talet dess lif och karaktär, bör man då sträfva efter ett
språk såvidt möjligt frigjordt från lif och karakter?
Uppenbarligen icke! Men en sådan sträfvan måste ju föregå ett
uppnående af full öfverensstämmelse. Ty det specifika i färg och
karaktär röjer lokalen.

Om riksspråket sålunda efter Jespersens formel hvarken
faktiskt förefinnes, ej häller innebär ett eftersträfvansvärdt
framtidsmål, hvad är det då annat än en ren abstraktion?

Det visar sig alltså, att den i Jespersens för öfrigt
synnerligen intressanta och förträffliga bok gifna definitionen, hur
sann och användbar den än månde vara för danska förhållanden,
svårligen låter sig tillämpas på vårt svenska språk.

Ännu återstår emellertid en möjlighet att en gång erhålla
ett för alla, i alla afseenden, lika riksspråk, nämligen såsom
framtidsmål. Om vi t. ex. alla vore af den meningen — såsom
visserligen författaren till Svenska rim och svenskt uttal,
anmälaren med för rästen — att den rena sörmländskan är det
vackraste af alla svenska mål, så kunde vi ju enas om att
kalla detta språk riksspråket, och sätta detsamma som den norm,
vi alla borde följa vid vår språkliga renhetssträfvan. Vore
riksspråket, så fattadt, ett ideal att sträfva efter? Hvad
inne-bure för icke-sörmlänningar en dylik sträfvan med afseende på
den sida af talet, som här benämts dess allmänna färg och
karaktär? Synbarligen icke ett för utjämningens skull så långt
som möjligt drifvet bortläggande af lif och kulör, men likväl en
förändring i färg och karaktär, som är lika onaturlig och lika
outförbar. Ingenting är löjligare än somliga personers fruktlösa
bemödanden att tillägna sig en främmande färg på sitt
modersmål. Äfven där sådant »utan märkbar tillgjordhet kan ske» —
t. ex. hos fonetiskt synnerligen begåfvade personer —, sker det
aldrig utan intrång på den talandes egen känsla af frihet och
naturlighet — åtminstone icke i det talade språket

Anmälarens slutgiltiga uppfattning af riksspråksbegreppet
måste därför stanna vid det af Fredrik Wulff bestämda,
vårdade provinsmålet*). Detta mål är provinsmål, sä länge det

*) Möjligen skulle jag af skäl, dem jag här ej har tid eller
utrymme att utveckla, vilja afskilja Skåne såsom särskild provins
gentemot det öfriga Sydsverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free