Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lit t eraturanmälan.
139
öfvertygande, 4) individualiserad och 5) gå ut på att grundlägga
säkra kunskaper. Att förf. ansluter sig till den Herbartska
skolans pedagogiska grundsatser, är klart redan af hans
medverkan i det Baumeisterska handboksarbetet. Han kan dock
ingalunda räknas ibland denna skolas yttersta venster. Tvärtom
kritiserar han stundom ganska skarpt dess öfverdrifter och
varnar för schablonmässig behandling af undervisningens
formal-stadier, För läroverkens såväl låg-, som mellan- och högstadium
gifvas särskildt metodiska anvisningar, så ock i fråga om hvarje
särskild gren af religionsundervisningen : katekes, biblisk historia,
psalmläsning, bibelspråk, bibelläsning, kyrkohistoria och troslära.
Måhända erbjuda de punkter härvid största intresset, som beröra
det första och sista af nu nämda läroämnen. Boken afslutas
med en kort förteckning på lämpliga läro-, läse- och handböcker,
uteslutande till hjälp för tyska religionslärare.
Må, det tillåtas oss att i sammanhang med denna
redogörelse framställa några smärre anmärkningar. De beröra icke så
mycket framställningen i dess helhet som fastmera några enstaka,
det medgifves gärna, i grunden föga betydande partier däri.
Hvad då först beträffar den inledande delen, prolegomena,
så synes framställningen af dithörande ämnen i allmänhet
utmärka sig för genomgående realism i uppfattnings- och
åskådningssätt och därigenom äga betydande förtjänster framför de
flästa liknande. Denna realism framträder såväl i det sätt,
hvarpå förf. ställer religionsundervisningen i relation, till det
religiösa lifvets mångskiftande former, som i uppvisandet af det
organiska sambandet mellan detta och den högre skolans öfriga
läroämnen. Med afseende på detta sistnämda torde man dock
icke, såsom förf. gjort, behöfva göra särskildt undantag för
matematik och naturlära. Utgår man från den grundsatsen, att
det, såsom Spinoza säger, gäller för oss alla att söka skåda allt
sub specie æternitatis, betrakta allting i världen till dess
innersta, ideella sida, och erkänner man, att denna grundsats
ingenstädes mera bör tillämpas än vid undervisningen och i allmänhet
vid uppfostran, så torde det icke vara omöjligt att fasthålla
samma ideala betraktelsesätt äfven vid undervisningen i så
ge-nomrealistiska läroämnen som dessa. Och med full Öfvertygelse
om deras praktiskt-pedagogiska betydelse skulle vi vilja instämma
i de ord, hvilka prof. Lindberg i denna fråga yttrade vid
skolmötet i Stockholm 1895. »Jag skall icke tillåta mig något
ordrytteri», säger han, »men vill dock framhålla, att äfven
matematiken har sin poesi, sin etik, sin religion, såsom någon sagt.
Har den icke sin poesi, då den har sublima lagar, och hvad är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
