Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Militäröfningarna vid rikets läroverk.
»denna tanke omhuldas sedermera med förkärlek af
krigsstyrelse, representation och press» ligger hvarken någon
ironi eller något utfall; ej heller i det följande.
Däremot anser undertecknad fortfarande de
allmänna undervisningsanstalterna såsom en synnerligen
både lös och kraftlös mylla för militära organisationer.
Att det svenska läroverket i öfrigt visat sig vara en
mycket kraftig och god jordmån för sin egentliga
uppgift ådagalägger bland mycket annat vår ärofulla
kulturhistoria, och min uppsats försummar ej att erkänna
detta faktum.
Att det skulle vara olämpligt och ej höra till frågan
att erinra om militäröfningarnas politiska bakgrund vågar
jag på det bestämdaste bestrida. Det står tvärt om i
mycket intimt samband med en af denna frågas
kärnpunktery nämligen dessa öfningars inflytande från fosterländsk
synpunkt. De hafva, som sagdt, spelat en mycket
anmärkningsvärd rol i politiskt afseende och detta ända
sedan 1860 års riksdag, som gjorde det för vår tid
öfverraskande rönet, att sådana öfningar »af allmänna
meningen ansetts ännu säkrare än beväringsinrättningen (kurs.
af mig) leda till ett verkligen nationellt: försvar». Denna
öfverskärning af deras värde visade sig under den
följande tiden synnerligen skadlig för ett af de
fosterländska vitalintressena, nämligen försvarsfrågan. En längre,
sakrik uppsats i Kongl. Krigsvetenskapsakademiens
tidskrift för 1881 (af G. L., då en yngre framstående
militär, numera hög embetsmän i den civila förvaltningen)
omnämner bl. a., hurusom en alldeles falsk opinion
rörande dessa öfningar synes hafva betänkligen snedvridit
och försenat en rationell lösning af nämnda fråga.
Såsom en direkt belysning af den snart 40-åriga
erfarenhet, som i Ny Tidn. för Idr. åberopas som stöd
för dessa öfningar, tillåter jag mig några utdrag, dels
omedelbart här nedan, dels längre fram.
»Vapenöfningen i skolorna», heter det, »har så
småningom kommit att blifva en slags talisman, som man
tillerkänt nästan undergörande kraft, och som mången
blindt förlitat sig på, utan att ens göra sig reda för,
hvad denna vapenöfning egentligen betyder och huru
den tager sig ut, dåo man förflyttar den från papperet
ut i verkligheten. Åberopande sig därpå — — — har
man trott sig kunna sätta öfningstiden för det värnpliktiga
manskapet vida lägre i vårt land än annorstädes (kursiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
