Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159 Militäröfningarna vid rikets läroverk.
ännu mera störande ingripa i skolans arbete på sin
egentliga uppgift.» —
»En helt annan sak är, om militäröfningarnas
vänner vilja göra våra skolor till ett mellanting mellan
elementarläroverk och krigsskola — en slags
kadett-institution e. d. Men jag tror, att man inför en dylik
dualism skulle betänka sig mer än en gång. Och man
borde hos oss knappast behöfva åberopa en Moltkes
auktoritet eller erfarenheterna från utlandet (Schweiz’
kadettsystem, franska skolbataljoner m. m.) för att inse,
att man bygger på lösan sand, om man genom
militär-öfningar för barn och omogen ungdom tror sig främja
nationalförsvarets intressen.»
Så långt förf. i Vårt Land. Han betonar
uttryckligen, att hans påståenden i saken stödja sig ej blott
på rik och långvarig personlig erfarenhet utan därjämte
på talrika uttalanden af ett mycket stort antal
lägre och högre, ja t. o. m. mycket högt stående
fackmän samt på mångfaldiga vittnesbörd från
skilda håll af dem, som saken väl närmast rör,
de unge skolbildade värnpliktige själfva.
Detta samt åtskilliga af undertecknad från andra
personer anförda citat visar ju tydligen, att de åsikter
rörande militäröfningarna, som i min uppsats och
här-ofvan framställts ingalunda — såsom granskaren i Ny
Tidn. f. Idr. synes vilja antyda — äro lokaliserade till
blott vissa landsdelar och vissa enstaka regementen.
Vi återvända emellertid till kritiken i Ny Tidning för
Idrott.
De allmänna positiva sanningar, kritiken söker
inpränta, såsom att »ali offentlig och medborgerlig
uppfostran afser fosterlandets gagn», att god vilja och
intresse underlätta arbetet, men att föga åstadkommes
genom att blott se svårigheter o. s. v. i oändlighet har
jag alis icke motsagt. De äro ju rena axiom, som
uppbyggliga och instruktiva i och för sig, dock knappast
kunna sägas höra till ämnet. Detsamma gäller de i
kritiken förekommande personliga admonitionerna, som
jag* därför måste lämna därhän. De hafva nämligen
alis ej öfvertygat mig om lämpligheten att att i ett
offentligt meningsutbyte öfverskrida det strängt sakligas
gräns. Det inflytande, som den förväxling af person
och sak, för hvilken de äro ett uttryck, haft på logiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
