Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Militäröfningarna vid rikets läroverk.
i kritikens tankegång och framställningssätt, vill jag ej
heller här närmare demonstrera.
Att skolynglingarna vid Norra latinläroverket och
deras ledare vid omskrifna tillfälle skötte sig alldeles
utmärkt betviflas ej. Vi veta ej, hvem som vid tillfället
förde ynglingarne an och missunna honom ingalunda
det ampla beröm, artikelförf. i Ny Tidn. f. Idr. synes
vilja gifva honom, bl. a. genom att framhålla de
svårigheter, han segerrikt bekämpat. Men hvad åter
beträffar en dylik kompliment af några resande främlingar,
hur militäriskt respektingifvande dessa än måtte varit
på grund af sin höga grad m. m., torde en sådan dock
ej böra öfverskattas. Och om dessa utländska officerare
trodde, att framgången var uteslutande
militäröfnin-garnas och ej i långt högre grad, vår
skolgymnastiks förtjenst, och fingo förblifva i den tron, hade ju
ett dylikt misstag föga betydelse. Vill man emellertid
här sätta auktoritet mot auktoritet, kan man ju, som
åtskilliga »insändare» i denna fråga gjort, citera
kejsarne Wilhelm I och Fredrik III samt fältmarskalken
Moltke, hvilka samtliga lära »skarpt uttalat sig mot
militäröfningar för skolungdom». Vid en offentlig
diskussion i Berlin 1893 uttala sig tvenne preussiska
generaler, v. Amann och v. Kessler i denna fråga. »Det vore»,
säger bl. a. den förre, »helt visst oriktigt om
krigiska öfningar förlades till skolan — —.» — »Jag
fruktar, att vi då måste säga till de unge männen, när
de komma för att fullgöra sin värnplikt: Nu måsten
I först riktigt glömma, hvad ni lärt; sen skola vi
börja om från börjans Den senare betecknar såsom
»alldeles bakvändt att för tidigt insnöra de unga i strama
militäriska former».*)
Mer än väl förstår man de hurtiga
stockholmsynglingarnas glada och högtidliga känslor dagen för
skolungdomens täflingsskjutningar. Hvem minnes ej från
skoltiden den s. k. fältmanövern såsom läsårets största
glädjedag, om hvilken man drömde veckor i förväg?
Att det hela för hufvudstadens befolkning bör te sig
såsom en folkfest af vackraste slag, är ju ock så
naturligt. Det är tilläfventyrs just motsatserna, som här
*) Se härom vidare efterskriften till J. W. Åkermarks nyligen
utgifna intressanta föredrag »Om utvidgning af kroppsöfningarna»,
hvarur de tvenne sista citaten äro hämtade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
