Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257 Om trestafviga ords användning i vers.
Kapitel II.
De trestafviga starktbörjande rena, de f. d.
bi-starka och //sta gruppen af de bistarka
på andra i tvåstafstaktig vers.
§ 11.
De trestafviga starTctbörjande rena,
de †. d. bistarka och 1:sta gruppen af de bistarka på andra
(de mindre eller mer tydligt bistarka) i
tvåstafstaktig vers med upptakt fs. k. jambisk vers).
Dessa tre slag trestafviga, de rena, de f. d.
bistarka och l:sta gruppen af de bistarka, ha i vår
poesi alltid delat samma öden, såsom af det följande
skall framgå. Jag behandlar dem därför i ett
sammanhang.
Härvid vill jag dock — för redighetens skull —
först betrakta deras öden i tvåstafstaktig vers med
upptakt (s. k. jambisk vers), så mycket mer, som
denna är den ojämförligt mest förekommande.
Opitz. På den nyare svenska versifikationens
laders, Stiernhielms (född 1598, död 1672), tid, voro
de strängt tvåstafstaktiga versslagen (de s. k.
troka-iska och jambiska), i hvilka skulle räknas både
taktslagens antal och stafvelsernas antal, så att hvarannan
stafvelse hade taktslag, hvarannan var svag, nyinförda
från Tyskland, där Opitz då (midt under trettioåriga
krigets vapenbrak!!) hade lagstiftat för dessa versslag.
Det för poesiens historia märkvärdiga ställe hos
Opitz, som afgjorde de förenämnda versslagens öde,
direkt i tysk och medelbart i svensk versifikation,
återfinnes i Buch von der deutschen Poeterei von
Martin Opitz, Abdruck der ersten Ausgabe (1624)
zweiter Druck, Halle 1886 sidd. 40, 41.
Nachmals ist auch ein jeder verss entweder ein iambicus
oder trochaicus; nicht zwar das wir auff art der griechen vnnd
lateiner eine gewisse grosse der sylben können inn acht nemen;
sondern das wir aus den accenten vnnd dem thone erkennen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
