- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
296

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

Om trestafviga ords användning i vers.

§ 15.

Utvecklingens gång i vers, uti hvilken ingå
trestafviga takter.

Som man sett, är utvecklingens gång den, att —
med undantag af att den första tiden någon gång
begagnas förkortning, t. ex. | "glimand’ i" | och ]
"gnist-rand’ i" |, Hercules v. 7, något, som i vers med
tre-stafviga takter lätt kunnat undvikas, — de
starktbörjande trestafviga rena, de f. d. bistarka samt l:sta
gruppen af de bistarka på andra alltid och af alla, uti
all vers, uti hvilken ingå trestafviga takter, ständigt
infogas och alltjämt infogas såsom hel takt.

Detta det poetiska folkets eniga plebiscit torde
obestridligen bevisa, att | sss | är det naturliga
schematiska värdet för så väl de rena som de f. d.
bistarka samt de bistarka af lista gruppen, under det att
deras — i §§ 11 och 12 omhandlade — delning i
två-stafstaktig vers på två takter, 1 1/2 takts-sättet | ss | s:

I Älska-\cle att | rida |

är en som sagdt, genom den tvåstafviga taktbyggnaden
framkallad, oundgänglig nödfalls-utväg.

Jag har dock äfvenledes förut i § 14 anmärkt,
att när dessa ord i tvåstafstaktig vers infogas så att
de få fylla 1 y2 takt I ss | s, — och således med
taktslag på deras sista stafvelse, hvilken, när sådant ord
uttalas ensamt, är rent svag — så halft rättfärdigas
detta däraf, att i sådan vers kommer denna deras
sista, i sig sjelf svaga stafvelse, alltid mellan en f. d.
bistark och en alldeles svag och får därföre vid
uttalet gerna en liten, om ock halft tvifvelaktig,
förstärkning.

° H f. d.

Ung I Axel I älska-|de att | rida |

H H

När åter sådant ord infogas i vers, i hvilken ingå
trestafviga takter, så efterföljes dess sista, svaga
stafvelse alltid af stark stafvelse, hvarigenom den
garanteras att få oqvaldt behålla det rytmiska värde, den
äger, när ordet uttalas ensamt.

f.d.

Nu I dammades | salen |

H Fru Lenngren. Grefvinnans besök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free