Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Li 11 eraturanmälan.
och Blanzaflor», är ej medtagen. Vi ha sålunda ingen
riddar-dikt, hvari vi kunna påvisa folkungatidens karakteristiska drag,
huru dess kosmopolitiska diktning saknar hvarje tillstymmelse
till tids- och lokalskildring, till reflexioner och karaktersteckning
m. m.
Vi måste nöja oss med att vid balladerna påpeka den tidens
höfviska riddartyp och i allmänhet ideala riktning.
Föga tillfälle ha vi att uppvisa samma sida i
Erikskrönikan, ty det utdrag, som här lämnas, visar oss ej Erikskrönikans
ridderlige författare, sådan han framstår i sin högtidsstämning.
Han älskar inga tidsskildringar. Och han går först helt upp i
sitt ämne, när han får tälja om halsbrytande kämpalekar och
glansfulla riddarfester. ♦
Ännu sämre rustade gå vi med denna läsebok i hand till
att åskådliggöra unionstidens drag.
Ingen riddardikt, hvars ursprung går tillbaka till denna
tid, har fått inflyta. Alexandersdikten förtjänar dock så litet
tystnadens vältalighet, att den snarare lämpar sig rätt väl som
exempel. Ty däri framskymtar ej längre något ridderligt
svärmeri, och det hela ger oss en mera svensk prägel, än ämnet
låter oss förmoda.
En folkvisa från denna tid, såsom sången öfver slaget vid
Brunkeberg, kunde lätt kasta ett ljus öfver den
fosterlandskärlek, som nu gripit sinnena. Men en sådan saknas.
Och ej heller vid rimkrönikorna skilja vi oss med heder
från vår uppgift. Ty här finns intet’utdrag ur Karlskrönikan,
som dock genom sin beundran för »den gode mannen»
Engelbrekt visar hän på det bondeideal, som är så säreget för
unionstiden.
För vårt ändamål ha vi i denna läsebok endast tillgång
till biskop Thomas’ sång om Engelbrekt. Och icke ens dennes
bägge andra varma sånger om Friheten och Troheten ha här
funnit en plats, något, som dock varit skäligt, enär ej flera
dikter genomlefvat tidernas skiften af denne vår förste namnkände
skald.
Under reformationstiden är det tvenne personligheter, hvilka
draga hufvudintresset till sig såsom bärare af de mäktiga
kulturströmningarna reformation och humanism, Olavus Petri och
Johannes Messenius. Därför behöfver man ur deras skrifter
ganska rikhaltiga bidrag, ett behof, som ej tillgodoses i
föreliggande arbete.
Af 01. Petri ha vi endast en psalm, ett utdrag ur en
religiös ströskrift och ett litet sådant ur hans svenska krönika. Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
