- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
368

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368 Om trestafviga ords användning i vers.

s. k. »långa» stafvelser; enär lång stafvelse i antiken
betecknades med: —. Naturligtvis var detta dock ej fallet, utan de
bestodo af stafvelser (lika godt om »långa» eller »korta»), med
taktslag på hvarannan. Om det anförda schemat i enlighet
härmed omtecknas med de af mig för denna afhandling antagna
tecknen, hvilka äro befriade från ali likhet med antikens
qvan-titets-tecken, så blir schemat:

I SS I SS I SS I SS I
I SS I SS I SS I SS I
I SS I SS I SS I S I

För frestelsen att inlåta mig på frågan om hur
denna text lät, när den sjöngs — gör jag korstecknet!

Än starkare vore frestelsen att fortfölja den af
Ad. Lindgren gifna antydningen, och med exempels
anförande, söka ge en detaljerad föreställning om
versbyggnadens egendomligheter hos denna
medel-tids-hymnik, samt att därvid framhålla i hvad mån
den stämmer och icke stämmer med vår vers. —
Det ena som det andra skulle dock föra mig alldeles
för långt från denna afhandling^ ämne: trestafviga
ords användning i svensk vers.

Till tjenst för den, som vore hugad närmare
intränga i ämnet, må det tillåtas mig att — såsom en
början — hänvisa till dels H. A. Daniels samt till
Bibliotekarien Gr. E. Klemmings här förut citerade
samlingar, dels till Guido Maria Dreves Analecta
hymnica medii QEvi. Alla tre dessa verk äro
tillgängliga på Kungl. Biblioteket i Stockholm:

»Så väl att genom hemtning fås
Som ock att spisa uppå stället.»

Fru Lenngren. Biografi, strof 26.

För min del vill jag blott tillägga, att man, för
att söka ursprunget till den germaniska tvåstafstaktiga
versens inrättning, kanske kan taga ett steg ändå
längre tillbaka än till medeltidens hymnik. Jag
menar till romerska kejsartidens soldat- och folksånger.

Särskildt för denna min afhandlings ändamål må
det tillåtas mig, efter Corssen: Über Aussprache etc.
der Lat. Spr. II, Leipzig 1876, pag. 959, jämförd med
Christ, sid. 402, anföra följande af dem från Vopiscus,
Vita Aureliani 6 p. citerade — hvad innehållet angår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free