Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Om trestafviga ords användning i vers.
höjande på en stafwelse, den wi, för någon redighets
eller något eftertrycks skul, vilje göra än mer känbar,
at man må rätt förstå oss, och ej misstaga sig om
skiljaktiga ting.
Sådant ware nu Namngifvandet. — Beteckningen
åter må vara sådan, at en sänkt stafwelse betecknas
med ingen ting, en Mindre Tonisk Accent (Tonicus
minor) med Accentuations-tecknet (’), en större Tonisk
(Tonicus major) med tecknet ("), och en Distinctivus
eller Emphaticus med (’")*)•
Nu följer bruket och tillämpningen häraf i
följande hufwudpunkter:
1. Enstafviga ord. Dessa äro. merändels (icke
altid) utan viss accent, så at de kunna antaga dem
alla. Sådant wisas bäst med exempel. Jag will
antaga ordet En, och föra det genom alla slags
händelser, samt därwid äfwen accentuera sjelfwa
Werslop-pet. Ordet En sänkt, eller utan accent:
Jag fick en häst, och den war rask.
Med Tonicus Major:
En och annan gång må wara.
Med Emphaticus:
Jag wore nöjd med en, fast jag behöfde fvra.
2. Twåstafwiga ord hafwa altid en större Tonicus,
antingen i förra stafwelsen, såsom penna, eller i
sednare, såsom beswär, gemen.
Samma ord kunna ock här tillika wara
Emphati-ska, då Accenten höjes än starkare. Skilnaden kan
strax finnas i dessa bägge Werser:
Med beswär och mycken möda,
Mig ämnas blott beswär, Dig maklighet och lön.
3. Mångstafviga ord. I dessa kunna alla tre
slagen accent inträffa, och detta är något, som här i
synnerhet bör utredas.
*) Ehuru mindre direkt vilseledande än siffror, ha dock dessa
olika antal accenttecken ungefär samma fara, eller att förleda till att
tro styrkan vara enkel, dubbel, tredubbel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
