Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2:dra gruppens ord i tvåstafstaktig vers.
388
Som vanligt ha vi här, som man ser, hos
Stiernhielm uppslagsändarna till allt det följande. Han
infogar de trestafviga bistarka af 2:dra gruppen på två
olika sätt
1 lj2 takts-sättet | SS I S 1/2 1 takts-sättet | s | SS |
I wärlö-|se arg-1 willig’ |
I säckpij-|por säck-|pijpor |
I manhaf-|te mun-|harpor |
11/2 takts-sättet I ss | s är, som vi se samma
in-fogningssätt, som det, hvilket småningom gjorde sig
gällande, och numera, sedan långliga tider tillbaka
är allenahärskande vid infogande af de rena, de f. d.
bistarka och lrsta gruppen af de bistarka i
tvåstafstaktig vers. Jfr här: |wärlö-|se, med I älska-1 de (uti:
"Ung I Axel I älska-|de att | rida").
Detta sätt, 1 y2 takts-sättet, hvilket, som sagt vid
de rena, de f. d. bistarka och l:sta gruppen af de
bistarka blifvit det allenahärskande, var dock här,
vid de kraftigt bistarka, dömdt till undergång.
1/21 takts-sättet s I ss I däremot, var födt med
segerhufvan. Enligt detsamma infogades de bistarka af
2:dra gruppen (de kraftigt bistarka) på så sätt, att
ordets första, Tm/^dstarka, stafvelse anbragtes i svag
taktdel, under det att ordets återstående två stafvelser
fyllde hel takt, hvarvid ordets andra, Mstarka
stafvelse användes såsom taktbegynnelse, d. v. s. såsom
stark taktdel.
T. ex. (i den första af de citerade verserna) or-
B
det: "argwillig", hvars naturliga uttal är: argwillig,
B H
s s s, infogades med metervärdet: s I ss I, d. v. s.
så-H b b
som om dess uttal vore argwillig, s s s.
H H
§ 23.
Deri från latinet hämtade teorien för
infognings-sättet: s I ss I y2l takts-sättet.
Såsom legitimation för detta infogningssätt s I ss |,
får man ofta höra anföras en latinlärd (från Tyskland
importerad) teori. Man förklarar nämligen de två
första stafvelserna i dessa trestafviga kraftigt bistarka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
