Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Om trestafviga ords användning i vers.
b
säger uppsvensken t. ex. fördel; norrländningen: för-
H
del. I motsats härtill säger uppsvensken: Sundsvall,
b
norrlän dningen: Sundsvall o. s. v., o. s. v.
H
Så mycket torde dock redan kunna anses vara
gjordt sannolikt, att då våra skalder, såsom den ena
utvägen att få in 2:dra gruppens ord de kraftigt bi-
B
starka på andra, s s s, i tvåstafstaktig vers, togo sig
H
för att behandla dem såsom om de vore inutistarka,
b
sss, och då detta sätt, såsom vi skola se, numera
H
blifvit så godt som allenahärskande, så torde detta
vara en sak beroende på lefvande gehörs-analogi och
ej på en artificielt tillverkad latin-teori.
§ 24.
Forts, af z:dra gruppens ord i tvåstafstaktig vers.
Efter denna digression återtager jag anförandet
af exempel för 2:dra gruppens ord uti tvåstafstaktig
vers {med eller utan upptakt).
Till undvikande af att upprepa citater må då först
tillåtas mig påminna om att, såsom vi sett, Dalin,
till-lät sig någon, om ock sällsynt gång, att använda f. d.
f. d. b
bistarka sss, och l:sta gruppens af de bistarka sss
H H
i tvåstafstaktig vers och då naturligtvis med
metervärdet I ss I s ; men i afseende å 2:dra gruppens ord,
B
de starkt börjande, kraftigt bistarka, sss, är han, så
H
vidt jag kunnat finna, absolutist, i sin återhållsamhet.
Att Creutz än bestämdare utdömde alla de
trestafviga, starktbörjande och således äfven de kraftigt
bistarka ur tvåstafstaktig vers, har jag äfvenledes
redan i det föregående anfört.
Likaså har jag omnämnt att Gyllenborg ej fullt
underkastade sig utdömandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
