- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
394

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

Om trestafviga ords användning i vers.

det som segrar vara det rätta, och därför är nog
också det segrande y2 1 taktsättet det rätta.

För den som, likt mig, sysselsätter sig med att
systematiskt uppställa de i den poetiska praktiken
rådande lagarna, må det dock tillåtas att egna en half
saknad åt det Gustavianska infogningssättet.

Om man i tvåstafstaktig vers infogar t. ex. orden
"spelsjukan", "örfilen" enligt Gustavianska 1 1/2
taktsättet i speisju_|kan? i örfi-|len, | ss | s
eller enligt det segrande 1/2 1 taktsättet
spel-|sjukan |, ör-|filen | s | ss |
så är det ena så väl som det andra nödfallsutväg.
Dessa och alla dylika ords verkliga prosodiska värde
är såsom förut ofta sagdts:

B BB

I spelsjukan I | örfilen | |sss|

H H H

d. v. s. enligt deras verkliga värde skulle de i vers
ej delas på två takter, utan de skulle hvart för sig
fylla en hel takt, en trestafvig bistark takt.

I strängt føåstafstaktig (s. k. jambisk eller s. k.
trokaisk) vers finnes dock sjelfklart ingen plats för en
trestafvig takt. Alla dylika ord måste således, mot sin
natur, delas på två takter. Antagligen är, som sagdt,
det segrande delningssättet 1j2 1 taktsättet s | ss | det
rätta. Jag kan dock ej neka mig att påpeka, att om
dst Gustavianska 1 1/2 taktsättet | ss | s hade segrat, så
hade alla trestafviga starJctbörjande bistarka på andra,
både de rena, de f. d. bistarka och l:sta gruppen af
de bistarka — samt slutligen äfven de bistarka af
2:dra gruppen kommit, att på ett och samma sätt
infogas i tvåstafstaktig vers!

För de starkt börjande bistarka på 3:dje (hvilka
icke i detta kapitel behandlas) sådana ord som
t. ex. adelig, lyckosam, * afundsjuk, månskensnatt, är i
tvåstafstaktig vers detta infogningssätt | ss | s
naturligtvis det enda möjliga, och också det enhälligt använda.
Slutet hade således blifvit, att alla trestafviga
starkt-börjande bistarka (vare sig på andra eller tredje
stafvelsen) hade kommit att på samma sätt i
føåstafstak-tig vers infogas.

Någon gränslinie hade ej behöfts förr än vid de
hufvudstyrkeomväxlande, och kanske t. o. m. dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free