- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
410

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

410

Om trestafviga ords användning i vers.

I samma styckes återstående 66 versrader
förekomma:

ISSS I S I ss

I fotsida I v. 74 af-|liden v. 96.

I framtiden | v. 82.

j samqveda I v. 84.

I träldomen | v. 95.

I menlösa | v. 99.

I onyttig I v. 118.

I dagsljuset I v. 120.

I utföra I v. 124.

I talrika I v. 131.

S:ma i 134 hexametrar

21 gånger såsom 4 gånger såsom

Isss I s I ss

På samma sätt i hans öfriga öfversättningar, både
från grekiska och latinska skalder.

Detta hvad angår Regnérs praktik.
Eget nog stämmer dock ej hos Regnér praktiken
med teorin. I sin praktik föredrager han, såsom vi nu
till öfverflöd sett, vid infogningen af 2:dra gruppens
ord (de kraftigt bistarka på andra, d. v. s. ord, som

B

vid otvunget uttal ha värdet sss) alldeles afgjordt

H

infogningssättet | sss |, samt använder blott sällan
in-fogningssättet s | ss.

I sin teori däremot tilldömmer han tvärtom priset
åt infogningssättet s|ss. Sid. 155, anmärkning 17,
anser han nämligen, att i Stiernhielms af honom
citerade vers

I Mången af | fattigt | blod ut-\kommen ur | taklösa | kojor |
det första af dessa ord: utkommen, är rätt
(såsom han uttrycker det "egentligen") infogadt, och att,
om man infogar sådana ord på det sätt, hvarpå det
andra ordet: taklösa, är infogadt, ett sådant
infogningssätt "blir blott ett undantag från regeln". Hur
skall man förklara denna motsägelse mellan, så att
säga, lefverne och lära?

Måhända är förklaringen att söka däri, att han
vid sina versers affattande blott rådfrågade sitt öra;
, men att vid sina lärosatsers uppställande han kanske
påverkades af den samtidigt arbetande Adlerbeth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free